- Project Runeberg -  Den siste rikskanslern och hans döttrar samt andra gustavianska minnen /
91

(1927) [MARC] Author: Carl Forsstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

började få en bättre tanke om än hon förut haft, ty
hon tycktes kunna resonera ganska klokt, och jag
tycker bättre om att bedöma folk efter deras inre än
de visa sig i det yttre.» Ebbas allvarliga intressen
framgå även därav att hon säger sin bästa tröst i
ensamheten var att begrunda Guds ord, isynnerhet i
bibeln, som hon hade läst helt och hållet på franska
och nu även läste på svenska. Tillsammans med m:lle
Marie fann hon också stor uppbyggelse i läsningen av
Sven Belters postilla, men läste även andra böcker,
såsom Millots skrifter i gamla historien. Till omväxling
med lektyren spelade hon harpa eller satt en stund
om kvällarna med sitt handarbete hos styvmodern,
sedan denna efter några dagar hemkommit från
Stockholm, eller besökte förvaltarens hustru eller fru Maklin.
Hos den sistnämnda brann alltid en skön brasa i
kakelugnen, och hos henne kunde man alltid få se nya
ansikten. Även besök hos prostinnan omtalas och
lovordas för de utmärkta kakor, som bjöds till kaffet.
Slutligen meddelar hon, att hon på anmodan av m:me
de S:t Cyr hade börjat läsa franska med lilla Toni,
som var ganska läraktig, men även okynnig och satte
hennes tålamod på prov.

Av dessa meddelanden framgår att Ebba Sparre
under de kulna höstmånaderna på Åkerö levde ett liv,
som vidt skilde sig från hennes kusiners och väninnors
i huvudstaden och varöver hon, trots den ledsnad hon
klagar över, kände stor tillfredsställelse.

Vilka de i brevet omtalade m:lle Marie och fru
Maklin voro, har ej kunnat utredas; men den
sistnämnda var förmodligen änka efter en betjänt med
namnet Maklin, som var anställd hos Tessin och sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:18:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcrikskans/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free