Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och vänner, ty ej mindre än tre bröllopskväden sågo
dagen med anledning av deras förening. Av dessa må
följande anföras såsom belysande den höga flykt, som
garvarepoesien kunde nå i början av det gustavianska
tidevarvet:
Du täcka par, som nu får skåda
Din kärlek krönt av himlens band,
Du vittnar, att när dygd får råda,
Är farten fri till nöjets land,
När lustans trälar blindvis hasta
Att uti (lättjans bädd sig kasta.
Du tänker först, gör se’n ditt val,
På dygd och vett ditt tycke bygger;
Ho undrar då att nöjd och trygger
Du sitter i din bröllopssal.
Ack himmel, med sin nåd då skydda
Ett par, som är din egen vän.
Driv olust långt ifrån din hydda
Och skicka nöjet dit igen.
Föräldrars böner låt här höras!
Låt dig av syskons suckar röras,
Och lyckligt sannas vänners hopp,
Låt deras namn med allmän heder
Fortplantas uti många leder,
Tills själva tiden hörer opp.
Välönskningarna hade god verkan, ty Johan
Johanssons äktenskap synes ha varit lyckligt och fru
Elisabeth skänkte under loppet av ett par decennier sin
make ej mindre än fjorton barn, av vilka elva hunno
mogen ålder.1
Samma år som Johan Johansson gifte sig blev han
genom köp från hovrättsadvokaten Jonas Petter
Holin-1 Se stamtavlan; bil. II.
132
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
