Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mörka stunder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
björnbref, riktiga björnbref på vanligt hvitt, randigt
postpapper, och hvilka alla började med: »Ni torde
vara af godheten att snarast möjligast etc.... -
Ja. i dessa små biljetter och qvitterade
räkningar — och de voro icke många — låg historien om
hennes första år vid teatern. Hon behöfde endast
ögna igenom ett bref och genast dök någon gammal
bortglömd historia upp eller aftecknade sig något
bekant ansigte mot det förflutna. Och läkningarna
sedan ! den der t. ex. skrifven med dålig
fruntimmersstil och med addition af summan nere i kanten. Det
var räkningen på hennes första verkligt stilfulla
sommarhatt ... hvad den klädt henne väl... Gud vet,
om den nånsin blef betald !... Det der lilla fina
visitkortet — låt se! Ah, hon hade fått det under en
mellanakt, då hon klädde sig i sin loge: — Vous
êtes dès aujourd’hui ma divinité, et je vous adore.
Croyez-moi! — Från franska legationssekreteraren! —
»tro mig!» skref han —jo, vackert också!
Visserligen skickade han en blombukett hvarannan dag, men
det kunde inte hjelpas: hon skrattade åt honom som
åt de öfriga.
De öfriga — men nej, här fans ett bref från en,
som icke räknats till »de öfriga.»
Hon slet upp det med en ifver, som hade hon
icke läst det förr, och en svag, fin rodnad steg upp
på kinderna.
Det var icke något kärleksbref, nej, på intet
sätt, men man kunde icke läsa det, utan att inse, att
den som skrifvit det älskat henne, älskat henne
stormande och lidelsefullt, så som en qvinna sällan blir
älskad mer än en gång i lifvet. Det handlade om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
