- Project Runeberg -  Fragment. Studier och dikter /
87

(1883) [MARC] Author: Daniel Fallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fragment

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRAGMENT.

87

Och att hon, denna flicka, som syntes vara en
sjutton eller aderton år och som så ofta, nästan
dagligen — vid frukostdags — kom till Pére Lachaise
för att nedlägga sin enkla bukett på den grafsten,
under hvilken Heloise hvilade, att hon var ett folkets
barn, såg jag vid första ögonkastet på hennes drägt.

I början kom hon med lätta steg på den smala
gångstig, som leder fram till grafmonumentet, och i
den klara, öppna blicken, i det tillitsfulla leende, som
hvilade öfver hennes friska läppar och gömde sig i
groparne på hennes kinder, kunde man se, att hon
hoppades, att hon ännu trodde på makten hos sin
egen skönhet och på helgonen.

Så, när hon stod vid järnskranket, som omger
grafplatsen, lyfte hon med en förtjusande smidig och
lätt åtbörd buketten i luften och lät den falla ned på
stenhällen der innanför. Derpå böjde hon knä och
gjorde korstecknet, och jag såg dervid tydligt, hur
ett namn sakta och bäfvande smög sig öfver hennes
läppar — namnet på den hon älskade, men som
försmådde henne.

I nästa ögonblick reste hon sig, slätade ut
rynkorna på kjolen och gick bort samma väg hon
kommit. — Hvart? — Jag vet det icke. — Kanske till
en verkstad för konstgjorda blommor i Quartier Latin
eller till en sömmerska i Faubourg Montmartre.

Men efter hand, gradvis kan man säga, dog
leendet på hennes läppar, groparne i kinderna försvunno,
ögonen blefvo alt större och mörkare, elden i dem allt
dystrare. Men som förr kom hon vid 12-tiden med en
bukett konvaljer eller violer till Abélards ochHeloisesgraf,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:39:52 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fdfragment/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free