Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En originel visit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon reste sig och gick fram till det lilla antika
bordet, på hvilket hon tog ett paket cigarretter, ur
hvilket hon sedan bjöd journalisten en.
»Rök», sade hon, »det är tillåtet!»
Han tog en cigarrett, och hon tände den åt honom.
Dercfter gick hon åter fram till bordet, letade
bland några mindre häften i gult omslag, och då hon
funnit dem hon sökte, slog hon upp ett af dem och
lemnade det sedan till Felix Pyat.
»Gif mig replikerna!» sade hon helt kort och gick
långsamt tillbaka in åt rummet. Hon stannade till
sist och stödde sig mot en afbruten kolonn.
»Börja!»
Det var Victor Hugos Hernani.
Hon deklamerade de sista scenerna i femte
akten. Och hur hon deklamerade sedan! Hr Pyat blef
alldeles utom sig af hänförelse, hans cigarrett
slocknade vid de första tonfallen af hennes röst — han
glömde att hålla eld på den! — och han var också
nära att glömma svara på replikerna för att njuta af
hennes fulländade plastik.
Då hon slutat, gick hon fram till honom och
frågade helt enkelt:
»Ar ni nöjd nu?»
»Nöjd?!. .. madame/»
Tonfallet i detta sista ord borde hafva
öfverty-gat henne om, att Felix Pyat var mer än nöjd.
»Och nu, då jag uppfylt er begäran, min herre,
kommer jag i min ordning att begära någonting af er.»
»Befall!»
»Nej, jag ber.»
Journalisten bugade sig.
Fragment. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
