- Project Runeberg -  Botaniska utflygter. En samling af strödda tillfällighets-skrifter / Band 1 /
332

(1843-1864) [MARC] Author: Elias Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

intressant vårvegetation; men redan på de Halländska sakna»
denna (der finnas nästan endast perenna växter med djupt
gående rötter), och på de i det inre Småland, f. e. vid
Ljungby, förekommande saknas nästan all vegetation. Jordens
kemiska beståndsdelar visa derföre på vårvegetationen intet
annat inflytande än det de ega på vegetationen i allmänhet,
synnerligen på egna arters frambringande.

6) Desto mer betydande åter är atmosferens fuktighet och
den dermed i samband stående nederbörden, som måste
betraktas till sin quantitet, form (regn, snö) och tid. Huru betydlig
skillnaden i dess quantitet är under olika zoner, hafva vi oss
af Meteorologien tillräckligen bekant; men äfven inom
inskränktare omkrets kan hon vara ganska stor. Så uppgifver Schouw
nederbörden vid Rergen i Norrige ända till 70 Par. tum årligen,
då dess medium öfver Skandinavien är 18—20 Par. tum
årligen. I en del tropiska länder stiger han till 100 tum och
derutöfver. I Skandinavien är han större vid vestra kusten
än vid den östra, äfvensom större i skogbeväxta bergstrakter
än på slättland. Emedlertid är hela summan af nederbörden
af vida mer underordnad vigt än dess form och tid; ty
jordens belägenhet och absorbtionsförmåga af fuktigheten är af
mera inflytande än nederbördens quantitet. — Deremot har man
icke lagt tillbörlig vigt uppå, antingen han förekommer i form
af snö och regn, under strida meteorregn eller ett jeinnt
duggregn, hvilket allt på växtligheten har ett högst olika
inflytande. Snön såsom oledare för värmen hindrar i kalla länder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:20:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/febotan/1/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free