- Project Runeberg -  Fedraheimen. Eit Blad aat det norske Folket / 2:en Aargang. 1878 /
140

(1877-1891)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140’

Fedraheiitien.

22de Juni 1878.

det hava stoggat med Byggingi og lagt fram Ut-
greiding um det syr Thinget; Gin skuldeikkje driva
paa med sovoret, naar ikkje Vilkori var til det-
Glogge og granne Fyre-Randsakingar var og ein
Ting-som maatte haldast paa; det var eit Gam-
vilkor fyr ein god Framgang av det heile Verk.
——— Jnnstillingi vedtokst samroystes. —- 13 Mann i
Qverhaloden hev bygslat eitMyrstykke paa 3 Rute-
Alner og paa det teket Roysterettx nm det vart
der eit langt og kvasstOrdskifte. Mengdi i Komi-
teen vilde at dei skulde faa hava sin Røysterettz
Aschchoug sette Framlag imot. Komite-Jnnstillirigi
vart samtykt med 64 mot 43. —— Der var uppe
Framlag uin 3"nye Kopistpostar i Statsrevisionen,
som heo altfor mykje Arbeid etter Folkestyrken.
Men detta vart negtat· Likaeins Framlag um aa
senda tvo Mann til Gngeland og Belgien til aa
setja seg inn i Revisionsstellet der. Derimot let
dei til 1600 Kr. syr Rekneskapsaaret til Hasleiga
aat Statsrevisionen. — Um Gardenamns-Skri-
vemaaten vart der eit litet kvasst Ordkast, som me
skal sjaa aa fortelja meir um sidan. Thingetgjekk
samroystes inn paa aa beda Regjeringi leggja
større Lag paa Bygdemaalsformerne; gjenom Hands-
styri skulde ho sjaa til aa faa dei innsamlade, og
det vart kraftigt framhaldet, at Jvar Aasen
’ burde vera med i Kommissionen.

Thitlget skildest aat idag-

Eill Murarsveill hev brukt aa brjota upp
Brevkassar her i Byen, stela Pengebrevsetlar og
bruka dei som Pant fyr Pengar, som han hev
voret skyldig paa Sjappar o. d. Han hev haldet
seg ute uni Sundags Fyremiddagom, naar Folk
ikkje hev· voret paa sine Kontor, og Brevi og
. Setlarne soleids berre er sleppte ned i Brevkassom
utansyr Dyri; desse Kassarne hev han daa brotet
upp, og det berre med Henderne, utan Velde (Ambo).
Han er nyleg gift og er i so gode Kaar, at han
ikkje hev stolet av Rand-

Til Vonheims Folkebogsklilc er av Gans-
dolart) i Hanst og Veter gjevet 346 Kr., daa dei
sinn, at Folkehogskulen ikkje kami taka imot Amts-
og». Statshjelp paa dei Vilkor, som Amtsthinget

ev ett u p; men dei vil ·era alt Sitt til at Sku-
h s p g1 »

llen kann haldast uppe i denne harde Tid.

Til Byggefondct aat Sagatun Folkehogskule
er no talt teiknat 10,692 Kr. Derav 750 Kr.
rentefritt Laan, Nesten Gaavur.

Sjelbakkcti ved »Encl1oc« (Lesja) er tung
aa fara med Lassz so var det (etter »Lh. Tilsk.-’)
tvo Mana, Landhandlar Mplmen og Furer P.
Eneboe som baud Folk til aa vera med aa teikna
srioiljuge Gaavur til aa faa Vegeir umlagd. Og
det gjekk. Det kom Pengar nok, sri Grmm vart
gjeven, og Arbeidet (ined 40 M(inn) gjekk snoggt
fraa Haandi, sodei og med det same fekk umleggja
Melmsbakkeii. 400 Alner Veg er umlagt.

. Det er godt gjort, det!

I Dlllnklle (Sverig) hev ein Mann drepet
sine 70 Aars gamle Foreldre og saarat Broer sin,
so det spyrstnm hans Liv med. Faeren var Drikkar
og ein litet agtande Manii. — Daa Mordet var
gjort, sprang Draapsmanneii til Skogs ogskar Priis-
aari av paa seg; men daa det gjekk seint med For-
blodingi og Saaret tok til aasvida, batt han Lume-
duken sin kring det og gjekk heim paa Laaven og
lagde seg til aa sova· Der fann deihonom Dagen
etter. Han gav seg rolegt hver, og tilstod ntan
Sorg elder Anger. — Han heiter Forsberg·

Miltbrmm hev synt· seg i ein av Kristiania
Utkantar. Det var berreeit einstaka Tilselle; men
Kjotet var alt komet paa Torget. ’

Utlandct. Dei meiner, at Kongressen
kjem til aa halda paa hardla lenge. Med alle
Avtal og Semjor vil det lett reisa seg nye Span-
maal og Stridsemne, som dets vil lang Tid og
mykje Umtal til aa greida· Men Vismarck skal
vera fast meint paa aa sora Tingandet -til ei
sredleg Endelykt; det er ingi lett Fyreloga, men
han hev god Von, heitest det. Bismarck vil gjerne
kallast ,,den ærlege Midlar«; han er aldri den,

F) 19 Gardmenn, 3 Fodrm» 2 Aalmugeskulelterarar,
1 Husmann, 11 Ungdomar, mest Hogskulegritar, og
6 Kvinnur.

som leikar med tvo Skjoldar — segjer han og
Tyskararne imindsto —- og han hev no ogso raadt
dei tingande "Utsendingar til aa ikkje ganga paa
Neveklor meir aa tala opet og i Trumaal med
kvarandre og koma til Semjing sin imillom
um dei einskilde Spursmaal, syrr enn dei kjem
under Dryfting og Avgjerd, som dei skal, paa
Kongressen. Dei skal ogso vera komne eit
Stykkje paa Vegen til Semjing baade Ryssland
og Gngland, og Ryssland og Austrike. Austrike
vil vissa seg ei sterk Yperraad hver den vestre
Luten av Balkanhalvoyi. Smaariki paa Halvoyi
hev følt um aa faa Aatgang til Kongressen.
Grækland hev fenget Lovnad paa aa faa Tilfelle
til aa bera u·pp Ynskje vedkomande dei græske
Ser-Fyremaal. Framlag um detta var gjort ser-
skilt av England og Frankrige men mest like eins
av baade. Dei andre Magter gav sittSamtykkje;
berre Turkiet leet evsamt. Formanneii skal avgjera,
kvat fyr Møie Grækland skalhava Aatgang til. Dei
andre Smaarike vert visst haldne ntanfyr. Det skulde
daa vera, um Stormagterne fann, at dei hadde mindre
godt fyr aa neitta Rumcenia Aatgang til aa tala
si Sak imot Rysslands Krav paa Bessarabia. Den
rumcenske Regjeringi hev no sendt til sine Ut-
fendingar i Utlandet ei Kunngjerd um, at ho er
fast-meint paa ikkje aa gjeva fraa seg ein Tiime
Land, um det vart bodet aldri so stor Betaling.

Rumcenia, heiter det seg i Sendebrevet, hev ein

Her paa 60000 Maan, og heile Folket er reide
til aa reisa seg til aa verja Landsens Fridom og
Heilskap. Det synest aa ha ssvoret like paa Bikken
til, at dei ryske og dei rumcenske Trapper skulde
roket ihop. Ei rysk Herdeild drog fram og kom
inn i nokre Landsbyan som var sette med rumcenske
Hestfolk. Fyrst Karl av Rumcenia kravde aa faa
Greida av den ryske Herforaren, og lyste upp, · at
han svilde setja seg imot med Vaapenmagt, nm
Ryssen vilde freista paa aa ganga lenger frara-
Generalen spurde seg fyre iSt· Petersborg og
vartstilsett aa gangii nokre Mil attende. Soleids
er Faareii syr ein Samanstoyt hver fyr ei Tid;
men Spaningi er framleids sterk. J eit Telegram
fraa Bukarest vert det sagt fyr visst, at Fyrft Karl
ikkje vil gjeva etter fyr ei Kongressavgjerd men
berre vika fyr Vaapenmagt; ,,dermed vil i alle Til-
felle Landsens LEra vera frelst-«

Valrorsla hev alt byrjat i Tyskland. Dei
ymse Parti heo sendt ut sine Valbrev.
Nispim
»Kor gamall er du«? spurde dei ein Mana. »Eg er

eit Aar eldre ensn ifjor«« ,,Ja kor gamall var dit ifjor
daa«? «Eit Aar yngre enn i Aar-A ,,Ja men ko Tid
vart du f«odd daa«? ,,Eg vart sodd dacr ho Mor trullad
med 1neg«. —- Oei lant lita seg med detta.

Ein Konge foor framum ein Husmannsplass som het
Huk. Her bndde ei gomol Kjering, men ho skulde snart
nt fraa Plasseii sin. Daa h«o hoyrde, det var Kongen
som kom, sprang ho ut og sette seg »paa an« i Bega-
kanten, bad so Kongen, nin ho ikkje maatte faa sitja paii
Htck all siii Dag. »Aa jan gjeriia fhr meg«, sagde Kort-
gen. Kjeriiigi takkad det bedste ho kunde, men bad um
ho ikkje maatte faa det skriftlegt; —- jiau; Kongen gav
henne Brev paa, at ho skulde faa sitja paa an all sin
Dag. — Sidan fekk Kjeriiigi haoa Plasseii sin!

Ein Boiide foor til Byert med ein Gris, som han
selde, og fo gav hari seg til aa oasa og drikka, til dess
han hadde drukket npp heile Griseverdet·
kotn han innnmPrestegardstutiet; der matte han Preften.
»No«, segjer Presteik, »koss hen det gjenget med Reisa««?

»Aa«, svarad Bonden, ,,det eine Sviiiet hev drukket det«

andre upp, og so er det ifkje vandt aa vita, koss det hev
gjenget med Reisa«-.

,,Fatikskatteii er nlik i Llar«, sa’ ei Kjeriiigz ,,Some
bitalar halvonnor Mark og some ei Mark og tolv, og
some bitalar endaa uppetter til 86 Skjeling«!

· ,,Hvad er din Fader-W spurde ein Sakfzzrar ein liten
Smaagut· - »Haa er krylrnggjntt«, svarad Guten· ,,Ja
men det lever han vel ikke av«? sa’ Sakforaren. ,,Nei;
men han doyr ’kje ao det helder«, meinte Guten·

Paki Heimvegen ·

Lysingkut

Eiii Skulelaerarpost er aa faa i Strennme og Hennes-
eid Skulekredsari Drangedal. Skuletidi er 24 Viknr
um Aaret; Skulen vert halden paa Umgang millom
berre faae Gardmenn, ofta paa 1 Stad heile Aaret.
Skuletidi verttrnleg snart paa-aukad med 3 Vitnr. Dess-
utan lpt Læraren halda Skule 3 Vikur i Grannekredsen
Ytre Vesald. Løn med Kostpengar Kr. 13,60 fhr Stille-
vika, umframt Statstilskot. Dessntan er der Tilfore til
aa haldaKveldstule· Sokningar er aa retta til Kristians-
sands Stiftsdirektion og aa innsenda til Drangedals
Skulekommission innan 6 Vikur fraa idag.

1878 Og
J. F. Oberlin Jespersen,
Sokneprest.

Turistm

Til aa taka med i Skreppa:

1) Folkevisnr i einskilde Viseark (4 Sidur).
er svcert hendige aa haoa med, baade til Seljing og til
Burthevmng " « .

· 2) Ervingen, Nokra’ Salmar, Sterkenils m. fl-
mindre Voker.
.3)l Gudelege Smaaboker 1 (og snart 11).
. Ein frer kaupa desse Voker hjaa Rekneskapsforaren
i Det norske Samlag, Leerar H. Johansoti, Ruselokvegen
44, 2den Høgd. Paa 4 Kr. Avslag. ·

Maa 23 B o

J) og yg »

Maanadsflrift aat Vestmannalaget,

kjem ut i Bergeii med eit No. paa 16 Sidor Oktav kvar
Maanad· Det kostar 2 Krunor Aargnngen, fritt sendt
med Posten, og kan tingast paa alle Posthus iLandet
og i Bergen hjaa Kasserareii i Vestmannalaget, Olav
Paulson.

Jnnhald 1878: Godt Aar (av Olav Lofthuss· —
Vel mott paa nytt. — Vaart nationale StrckviSamhove
med raadande Hugstemnor her heime (av Hatis Mo). —
Ørne-Augat. — Um Kunstar»beid (Fyredrag av A. O.
Vinje). — Ei fager Lid; Jonsok-Kvelden (av H. Et.). —-
Ein Sumardag i Jernsalem i Aaret 9 fyre Kristus (etter
F. Delitzsch). — Um Sleden, Eii Blad ao Husflidsarbei-
dets Historia. — Natturi og Folkelivettite med Havet. 1. Er
11. — Knausarne paa Golgathir· —— Vorni hans-Gamle-
Gunnar, Regla fraa Sunnsjord —- Yinist —s Fraa
Nanmdal.

Yplandenro Avis,

udgivet af Kund. O. Arvesen, Hamnr, udkommer i stort
5-spaltet Forniat 2 Gange om Ugeii med et mindst
14-dagligt Tillæg ,,For Kirke-, Skole- ogFolkcoplystti11g««.
Prisen for Hovedvlad og Tillcrg der maa tinges sammen,
er 4 Kroiier Halpaaret og 40 Ore i Postpenge

Qvanis Middelskolsthirsus
for Damer.

Deri 1ste September begynder et nnt 10 Maaneders
Kursns· Jndmeldelser modtages i Maribogadens Sk»ole.

csp « «.. .

Maa April an
kjem »Fedraheimen« tvo Gouger i Vika. »Prisen
er den same som fyrr: Kr. 2, 20 syr Halvaaret
(elder Kr. 1, 10 fyr Fjordungaaret) med Post-
pengar og alt.

Bladet hev no betre Rom til nokot av kvart;
serleg kann det fortelja meir Nytt, so at Folk vil
kunna hjelpa seg med Bladet i den Vegen. So
hev det og ein fast Skulellktikkcl, som inne-
helo Tidender (og andre Stykkje) um Aalmuge-
skulen, Folkehogskulen og Amtsskulem ledige Lær-
llrpostcr m. m. Hellest vil det som syrrinnehalda:
Utgreidingar imi ymse Tiiig, -Politik, Reise- og
Naturskildringar, Forteljiugar, Segner, Dikt, Ri-
spur o. d. Gode Menn er med og«skriv.

Bladet er enno aa saa fraa Nyaar 1878.

Htigs no paa aa senda inn Bl-adpeng-
arne i rett Tid. " Du sparar deg dermed
sjolv fyr aa faa Stans i B«ladet, og dit
sparar oss fyr eit stort Bry. — Betal helst
fyr eit halvt Aar med same; det er mindst
Bry baade syv deg og oss.

Trykt i Ringvolds Boktrykkeri. «

Desse . -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:21:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fedraheim/1878/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free