Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bör aldrig röras, så framt man icke ock ville subvertera den
grund, som all säkerhet består uti — — —. Vill man nu
skatta riksens tarfver och fattigdom för ett sådant skäl,
hvarigenom man rättvisligen kan violera hand och segel,
varder man en otvifvelaktig väg öppnandes för alla
efterkommande konungar och potentater, hvarigenom de sina
undersåtar utur possessionen af sin egendom sättia kunna, när dem
behagar, emedan att tarfverne i riket alltid blifva skola, hålst
där före att ett rike icke alltid är fattigt för inkomsternas
ringhets skull, utan ofta igenom menagen af utgifterna,
hvilken alltid, uti öfverhetens händer allena består, och ehuru vi
om vår närvarande nådige herres och konungs rättvisa och
nåde äre försäkrade, är likväl mycket betänkligt att öppna
de efterkommande en sådan väg, som till alla undersåtares
osäkerhet och fördärf lända kan, nam quce nunc exempla
tue-mur inter exempla erunt». Afven för konungen skulle, enligt
det nämnda betänkandet, en vidgad reduktion medföra många
obehag, och att framkalla allmänt missnöje, när ett krig stod
för dörren, vore icke rådligt.5
Då Oxenstierna och Bonde voro fränder, vänner,
kolleger i rådet och handelskollegiet, båda voro af högadelns
främste representanter, kan detta betänkande sägas angifva
Oxenstiernas likaväl som Bondes mening i denna vigtiga
fråga. Det öfverensstämmer äfven alldeles med Oxenstiernas
ofta uttalade åsigter, utom att denne alltid i bestämda
ordalag uttalar sig för det sannolikt från honom själf utgångna
förslaget om kontribution, hvarigenom man skulle »evitera
alla pericula», och staten vara hjälpt. Bonde och rådets
flertal var likväl ej af Oxenstiernas mening. Det ansåg
kontri-butionen vara en skam för adeln och stridande mot dess
privilegier.
Till något afgörande hade man emellertid i rådet ej
kommit, då rikskanslären den 26 april föreslog det
ofvan-nämnda alternativa förslaget för ett utskott af ridderskapet
och adeln. På samma gång framstäldes en förfrågan, huru
de omistliga godsen skulle återtagas. Följande dag
öf-verlade utskottet om dessa olika förslag. Det beslöts,
»att alla de gods, så i städer som på landet, som icke
ti tulo oneroso, utan äro pure donerade på forbudne och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
