Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
presterskapet. Stånden stodo hvarandra närmast i bildning
och anseende, hvårföre också afunden dem emellan var störst.
Adeln klagade, att den skulle lida för presternas girighets
skull, tadlade dem för deras »feta kålfat och bränvinsskålar,
med hustrurnas guldkedjor och sidentygskläder», och hånade
dem för den »möda och arbete» de hade att uppbära
allehanda tionde, påskepenningar, altar- och smörpenningar m.
fl. sportler. Presterna å sin sida voro misslynta öfver adelns
förmånligare privilegier, och, när de vid riksdagen tillfrågades
om bevillning, förklarade de sig vara utfattiga. Bättre
beredda på reduktionsfrågan än de öfriga stånden visade de
sig minst hågade för några eftergifter. I sitt svar på
regeringens promemoria om utskrifning och räntornas
exkole-ring tog det ganska skarpt till orda mot alla föreslagna
förändringar i kvarn t ullen, mantalspenningarne och accisen.
Från utskrifningen var presterskapet befriadt genom sina
privilegier. Uti sitt svar på den kongl. propositionen visade det
stor nitälskan för freden och föga benägenhet att gifva någon
krigshjälp. Det åtog sig dock för ett år en spannmålshjälp,
olika efter olika pastorat. Det mottog gynsamt ett förslag
om kyrkoordningens revidering samt yrkade ifrigt på
konfirmation af privilegierna, hvilken dock endast erhölls vilkorligt.11
Äfven ridderskapet och adeln hade under riksdagens
lopp behandlat frågorna om utskrifning och bevillning. I
förra fallet rådde den största meningsskiljaktighet mellan
ståndet och regeringens uppfattning i afseende å adelns
privilegium att ej tillåta utskrifning inom rå och rör. Detta
privilegium föranledde många missbruk, och rådet sökte
upprepade gånger, äfven sedan beslutet en gång var affattädt,
förmå ståndet att afstå från detsamma, om ej för alltid, dock
under närvarande trångmål, men det var förgäfves.
Oxenstierna synes dock ej i denna fråga gjort något allvarligare
inlägg å den ena eller andra sidan. Föröfrigt åtog sig
ståndet utskrifning och bevillning till hälften mot krono och
skatte. Det visade i dessa punkter större tillmötesgående
än de öfriga stånden, dels därföre att bördorna drabbade det
mindre tungt dels för att det i deras antagande såg en
utväg till reduktionens inskränkning. Förslagen till räntornas
»excolering» mottogos också väl af detta stånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
