Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egde Kungen med sitt folk ock kräfva utan betalning. Slottets
underhåll drabbade äfven länsherren.”
Emellertid hände det Krabben att K. Christian tog ifrån
honom en hans egendom kallad Fiskebeck, och det utan laga
dom och skäl, detta bidrog ej litet till det djerfva steg han
sedermera tog, att störta tyrannen från thronen 1523.
Biskoparne på Jutland och Tyke Krabbe, Nils Hög, Jacob
Lycke och Peder Lycke voro de som å hela Rådets vägnar
uppsade tyrannen all trohet, skrefvo till Hertig Fredric och
erbödo honom kronan; skrefvo till alla provinser,
uppmanandes adel och menige man att göra ett med sig, och
förklarade alla dem, som det icke ville, för sina och
fäderneslandets fiender. Det är väl sannt, att Rikshofmästaren Mogen
Giöes namn fanns under alla dessa acter; men han var hvarken
närvarande, ej heller hade han underskrifvit. Hade Christian
II haft ett godt samvete och styrka i charakteren, hade
han blifvit qvar i riket i stället att nesligen rymma
derur, så hade Tyke Krabbe med flere lupit stor fara.
År 1524 dog Nils Hög. Efter honom utnämndes Tyke
Krabbe till Danmarks Rikes marsk.
År 1525 föll Sören Norbye in i Skåne. Tyke Krabbe
uppbudade Skånska Adelsfanan oeh ryckte upp mot Åhus,
men var för svag att kunna göra Norbye motstånd, och
retirerade till Malmö. Johan Rantzov sändes af K. Fredrik
till Skånes undsättning. Han hade med sig två fennikor
knektar och Seländska Adelsfanan. I Malmö låg förut 2
fennikor knektar under Reinhold von Hadenstrups befäl och
Skånska Adelsfanan. Hela styrkan utgjorde 1000 man
fotfolk och 300 ryttare. I Malmö var ingen proviant och inga
penningar. Tvenne dagar å rad hölls krigsconselj; äntligen
stannade man i det beslut att angripa en öfverlägsen fiende.
Den 7 April om morgonen ryckte Rantzov och Krabben upp
och gingo mot Lund. Så snart Junker Mauritz derom fick
kunskap, lät han sitt manskap, som låg i Lund, rycka ut.
Han tog en vagnborg med sig, hvilken de Danske fordom
nyttjat i Sverige. Inom denna vagnborg stod han med sin
krigshär då Rantzov och Krabben kommo antågande. Slaget
begynte med kanonerande å ömse sidor. Rantzovs och Krabbens
artilleri serverades bättre än Junker Mauritz’s och
dödade mycket folk för honom. Kanonaden varade en half
timma, hvarpå angrepp skedde. På vagnborgen var en öppning
för kavalleriet att rycka in och ut; just här kom Krabbens
ryttare att hugga in och drefvo Junker Mauritz kavalleri
genast på flykten, infanteriet följde efter, trängde sig in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
