Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvnraf hälften åtminstone voro gamla guhhar och unga
pojkar, hvilket gaf de danske anledning, att på spe säga om
Grefve Slenhock: Häcken med sine Gedepnage. Det är ett
hälft underverk, att på fyra månader få en armé på henen
dn ingen var: alt draga den lillsammans från hela oO å 40
milens afstand, i vinterns tid, i svåraste väglag föra
densamma till Skåne: illa exercerad, illa klädd, illa
provian-terad oeh utan större fällkassa än oO.OOO daler sint. Att
med en sådan armé innom 14 dagar hafva rensat ett land
af 12 mils längd, från en öfverlägscn fiende: konnm i den
hästa position angripa, och öfver honom den fullkomligaste
seger vinna.
Ilnru stor var icke skillnaden emellan svenska ocb
danska härarna. De svenske voro mest guhhar och pojkar, de
danske ett stort och fört folk; de svenskas kavalleri slätt
heridet , hade små oeh magra hästar, de danske högt heridne
och ståtliga hästar; de svenska uselt klädde, så altman såg
hela regementer i slarfviga hondejackor och det talas ännu
i dag om Stenbockens trädskoryttare, som i stället för
stöf-lar hade trädskor, för handeler och gehäng hastrep och
’ för uniform en trasig hondetröja. De danske åter väl
munderade och klädde. De svenske, största delen rekryter, som
knappt lärt första handgreppen. De danske gamle och
exercerade trupper. De svenske ledn hrist på allting. De
danske hade merendels öfverflöd och alltid tillräckligen. Grefve
Slcnhneks egna ord till senaten i Stockholm gifva oss hästa
underrättelsen. Ilan skrifver: ”Del var en jämmer, at sc det
”hrafva folket, som ej högre åstundade, än hvart ögnahlick
”komma med fienden uti handgemäng. huru de falla i kull
”och försmägta af hunger, hlifva liggandes horldånade på
”vägen af mallighet, och sannas mi livad jag till fö rene
skrif-”vit, hvad svårighet det är, när man utnr hyarna, ulan
pendlingar, en arme föda skall.” Uti ett annat href skrifver
han: ”Och som folket i några dagar ej en hrödheta åtnjutit,
”föllo de neder som döde: hästarna lade sig: otålige af
Infanteriet hafva hlifvit efter; så hafva de öfrige Generalerne
”med mig för godt funnit, alt stanna några dagar, för alt
”refraichera folket.” Inga markelentare fnnnos vid svenska
arméen, en del regementer hade inga fältkittlar, så alt om
de fmgo kött, hände del mången gång alt de måtte lemna
det, ty de hadc intet alt koka det uti. Mycket svårt att få
fourage till häslarne: nti hyarne der arméen tågade fram
skulle del tagas, och der hade danskarnc förut allting
förtärt; dessutom var marschen sträng. Brist på hästar var så
Helsingborgs Historia. 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
