- Project Runeberg -  Fem år i Kina /
310

(1923) Author: Ingeborg Wikander - Tema: China
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Hemma i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ombord, hade jag nu åtskilliga vänner och bekanta
bland medpassagerarna. Med en ung skotska, född och
uppfödd i Shanghai, hade jag gjort upp om
ressällskap till Paris, där vi stannade en vecka för att se
något av alla härligheter av konst och historiska
minnesmärken, som Paris har att bjuda främlingen.
Alltmera kände jag hur glädjen över att vara hemma i
Västerlandet med dess välkända atmosfär bemäktigade
sig mig. Det var som om själva luften jag andades
gjorde mig många år yngre. — Över England gick sedan
resan hem. Kanalen låg lugn och stilla. I London var
jag endast två dagar, mest tillsammans med min vän
från studentrörelsen, Ruth Rouse. Pingstaftonen och
pingstdagen var jag på Nordsjön, som också visade oss
ynnest. Hur underbart var det ej sedan att i Göteborg
åter möta alla dessa kära vänner från förr!

Hur fagert lyste inte Sveriges land mot mig, då jag
åter trampade dess kära jord! Aldrig har det synts
mig skönare. Pingst, hänryckningens tid, var det.
Annandagens eftermiddag fick jag vara med ute vid
Jonsered, där arbeterskorna just invigde sin nya lilla
sommarstuga uppe i en skogsbacke, där solen dalade
bakom fina, gungande björkhängen och ljusa ungfuror.
Var i världen rymmes så mycken tjusning, så mycken
betagande skönhet och drömfylld stämning som i vår
fagra, nordiska vår?

Där jag nu sitter och skriver i mitt hem på Hultaberg,
ser jag ut över gröna solglänsande hagar, där bok och
björk bygga ljusa tak över doftande liljekonvaljeängar.
Där bortom står storskogen av granar och furor, med
tysta och djupa stigar. Allt är så rent och luften så
frisk och hög, att jag tror var dag är en söndagsmorgon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:24:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/femaik/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free