Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
då ej äfven Finnlands hjerta klappa, skulle icke tusen slumrande
minnen vakna i dess bröst, tusen sympatetisk* fibrer, som,
genom en med det öfriga Europa gemensam bilning, tillknutits
mellan detta och Finnland, sättas i dallring, och tusen i det tysta
närda önskningar och fåfängt qväfda behof ögonblickligt söka
arbeta sig fram till luft?
Skulle icke Finnland önska att lösryckas från Ryssland?
Skulle det icke önska att bli fritt?
Man har verkligen satt det i frågal Men vi fråga, hvilken nation,
om än huru rå, huru litet framskriden i sin utveckling som helst,
hvilken nation, hvilket folk skulle icke mottaga friheten,
sjelfstän-digheten, då de erbjudas det? En sådan nation lär knappast finnas,
och vi tro, att Baschkirerna vid Ural skulle söka ernå friheten, om
endast tillfälle erbjödes dem dertill. Och Finnland, hvars civilisation
är Europeisk, som förut egt ett friare samhällsskick, som ständigt,
under den tid det varit förenadt med Ryssland, ännu i sitt
hjerta hyst en hemlig fruktan och motviHja mot sin öfverherre, på
hvilkens slutliga undergång och tillbakavikande det hoppats såsom
på en, om än sen, befrielse för sig sjelft, — Finnland, — skulle icke
det nu, då stunden tyckes vara inne, blifva troget sin innersta instinct
och, om ej på annat sätt, åtminstone med hoppets och
sympa-thiens magt skynda det till mötes? Och den nationalitetsanda, vi
mena icke här blott den Fennomaniska, utan den allmänna äfven
hos landets Svenskfinska befolkning, som vaknat i Finnland på
sednare tider, skulle icke hon, då nationalitetskänslan just är sjelfva
den grund, hvarpå hvarje folks medvetna sjelfständighets- och
frihetssträfvande fotar sig, skulle icke hon, säga vi, nödvändigt
uppstå som en bundsförvandt åt alla dem, som i det stora
allmännas interesse önska att befria Finnland? Om nämligen
denna vaknade nationalanda, såsom man sett, redan under Finnlands
omyndighetstillstånd korsat sig med Rysslands politiska system
och sträfvanden, skulle hon icke nu, då utsigt till en oförhindrad
utveckling öppnas för henne, med förnyad kraft flamma upp och
söka sig tillfredsställelse samt sålunda, i stället att, såsom man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
