Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING. 5
har också detta land erfarit verkningarna af det mägtiga re-
aktions-tidehvarfvet, och de Maistre och Bonald hafva, äfven
med afseende på qvinnans ställning, sökt göra sina reaktionära
idéer gällande. Men mot dessa ensidigheter hafva dock i
synnerhet på 1840 och 1850-talen allt flere författare uppträdt
och deribland många af landets utmärktaste män. Vid en
jemförelse mellan den aktning för qvinnan, som röjer sig i
dessa herrars skrifter, och den röle — ormens i paradiset —
som ofta tilldelas henne i franska romanen och dramatiken,
kan det till en början förefalla svårt att förklara motsatsen
mellan den sociala och den estetiska rigtningen. Man är näm-
ligen ofta okunnig derom, att nämnda i skönliteraturen fram-
trädande qvinnoförakt eger sitt motsvarande uttryck i vissa
sociala skrifter, hvilka, fastän utgående i många upplagor,
likväl äro okända eller med tystnad förbigångna inom akt-
ningsvärda familjekretsar, dit dock olyckiigtvis de förgiftade
frukterna af dessa låga åsigter i form af skönliteratur vinna
tillträde. Ej besinnande detta, förvånas man med skäl öfver
motsägelsen hos den snillrika franska nationen, som genom
sin skönliteratur gör så mycket för att nedsätta och genom
sin socialt vetenskapliga så mycket för att höja aktningen för
qvinnan och bidraga till förbättringen af hennes belägenhet.
Längre fram skall det visa sig, att denna aktning hos som-
liga författare stegras och slår öfver till ett slags qvinnodyr-
kan. Svårt är emellertid att säga, hvilken af dessa båda
magter, den sociala eller den estetiska utöfvar största infly-
tandet; dock är troligt, att den estetiska är åtminstone den
mest utbredda. Som saken nu står, upphäfva de i viss mån
hvarandras verkningar. Hvad den ena uppbygger inom all-
männa meningen, nedrifver den andra; och detta ej blott inom
Frankrike utan öfver allt, der den franska anden på sina ly-
sande vingar färdas fram. Frankrike är i detta liksom i så
många andra fall söndradt mot sig sjelft, och dess magt som
kämpe för qvinnans sak derigenom försvagad eller tillintet-
gjord. ö
England, frihetens mägtigaste förkämpe på så många an-
dra områden, är så äfven på detta. Folkets starka sjelfstän-
dighetsbegär kommer i dubbelt hänseende reformen till godo;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
