Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 TYSKLAND.
ning fordrar förnämligast beundran och aktning; qvinnan
deremot fräimst kärlek; samt att hon mer än han förmår
lämpa sig efter omgifvande förhållanden; t. ex. med större
tålamod fördraga olägenheter, med större jemnvigt lyckans
upphöjelser. Tillvitelserna, att qvinnorna ej taga vara på
tiden men deremot med öfverdrifven noggrannhet på sina ego-
delar, äro nog äfven 1 visst fall grundade och höra tillhopa
såsom härflytande från och egande sin förklaring i ett och
samma faktum, nämligen i det ringa värde, tiden eger för
många qvinnor, och i den deraf härflytande svårigheten att
kunna något serdeles förvärfva. Ofvannämnda brister ega
tydligen sitt ursprung ej i medfödda anlag utan i yttre om-
ständigheter. Också gör Lotze på andra ställen full rättvisa
åt qvinnornas sjeltförsakelse och gifmildhet.
Lotze liksom flere andra författare anmärker, att qvin-
norna hvarken kunna rätt fatta eller rätt älska sanningen
som sådan, och att deras begrepp äro i detta hänseende
både skefva och inskränkta. Deraf härleder han deras stora
förkärlek för sken och surrogater. Härom bhlr tillfälle att
utförligare tala vid framställningen af franska och engelska
författares jemnförelser mellan könens moraliska egenskaper.
Denna sida af ämnet förbigås af de flesta tyska författare. Häri
torde ligga en bland orsakerna till den teoretiska ringaktning
af qvinnan, som röjer sig i åtskilliga deras afhandlingar.
Under de tio till femton sista åren har den friare rigt-
ningen framträdt i åtskilliga tidskriftsartiklar och ströskrifter,
bland hvilka må nämnas K. Th. Richters »Qvinnornas rätt
till arbete>!, innehållande en upplysande och sakrik hi-
storisk framställning af uppkomsten och orsakerna till qvin-
nans ekonomiska betryck inom de moderna samhällena; samt
vidare en afhandling »Om Qvinnoemancipationen»? af G.
Teichmiller, filosofie professor i Dorpat, i hvilken förfat-
taren söker både på tänkandets och erfarenhetens väg åda-
galägga rättvisan och nödvändigheten af de yrkade refor-
merna3. Som vi af det föregående sett, göra sig dock
1 Recht der Frauen auf Arbeit.»> Wien 1869.
2 sljber die Frauen-emancipation.»
3 Tyska nationen är, så vidt vi veta, den enda, som behandlat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
