Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LECKY. 49
gvinnans underordnade ställning, som ännu af många hyllas,
nödvändigt måste öfvergifvas, så snart man allmänt erkänner,
att qvinnan på de områden, som antagas vara menniskoandens
högsta, etikens och religionens, står i jemnhöjd, kanske i vissa
fall öfver mannen! Så länge den kristna moraltypen är
gällande, kan man endast genom brist på konseqvens upp-
rätthålla ett underdånighets-tillstånd, som härstammar från
lägre utvecklingsstadier, då den fysiska eller intellektuela kraf-
ten skattades högst. Kristus har på tvänne vägar verkat för
qvinnokönets befrielse: först och i allmänhet genom införan-
det af personlighetsprincipen, hvilken bragte frihetens hopp
till alla förtryckta, till qvinnan såväl som till slafven; — se-
dan och i synnerhet genom att medelst lif och lära upprätta
ett dygdeideal, hvilket genom sjelfförsakande kärlek och sin-
nets renhet gifvit fullt erkännande åt de dygder, hvilka främst
utmärka qvinnokönet. Leckys verk är i trenne fall egnadt
att låta detta framstå i sin fördelaktigaste dager. Det ämne,
han behandlar, moralen, utgör just qvinnans starkaste sida,
genom hvilken hon så småningom allt mer vunnit erkännande.
Att skrifva moralhistoria är att gifva qvinnan mention hono-
rable. Moralhistorien berör derjemte mer än de flesta andra
delar af -historien det sociala lifvet, och det är nästan uteslu-
tande på detta område, qvinnan efterlemnat några spår. Po-
litikens, vetenskapens, konstens historia hafva om henne föga
att förtälja; naturens historia säger blott, att hon är det »sva-
gare kärilet», skapelsens ros, ämnad att tjusa och brytas; —
civilisationens, kulturens och moralens historia deremot kunna
ej skrifvas som sig bör, om man förbiser hennes inflytande.
Genom detta val af ämne och sina bevis för den kristna mo-
raltypens öfvervägande qvinlighet har Lecky för läran om kö-
nens jemnlikhet lagt en grund, som omöjligt kan förloras, så
länge den kristna sedeläran erkännes såsom norm för mensk-
lighetens ideala tillväxt.
Såväl vid teckningen af de olika moraltyperna som af de
olika könen intager Lecky en ställning så opartisk, som vore
han rättvisan sjelf. Den konservativa tidskriften » Edinburgh
1 Här talas endast om anlaget ej om den viljans rigtning till det
goda, som utgör grundbestämningen hos hvarje etisk personlighet.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
