Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 ENGLAND.
klarligt pryderi gömmer undan Israöl Hvassers skrift om äk-
tenskapet? Ingen kan säga, när den tiden kommer; men att
den kommer, derom kunna vi vara förvissade. Helt säkert
skall värt slägte förr eller senare intaga en moralisk stånd-
punkt så hög, att det blott med vämjelse förmår betrakta de
skildringar af djurisk njuthing, hvilka det nu beundrar. Lik-
som vi på vår närvarande ståndpunkt med afsky tänka oss de
omenskliga gladiatorspel, hvilka utgjorde det gamla Roms
förtjusning; så skola ock våra efterkommande med leda be-
skåda de lättfärdiga skildringar, som en gång hänfört och för-
fört deras njutningslystna fäder!
Om Lecky representerar den ståndpunkt, de flesta mode-
rata och sansade författare i qvinnofrågan intill hans tid in-
tagit, så framhåller deremot John Stuart Mill en hittills föga
beaktad sida af ämnet, och har genom sin bok » The subjection
of Woman åter kastat frågan ut »ins Weite» i gissningarnas och
antagandenas obegränsade rymder, från det fastland, den terra
firma, dit Legouvé m. fl. lyckats lotsa henne. Denna reaktion låg
i sakens natur; ty man måste medgifva, att Mills opposition
blifvit framtvungen af nödvändigheten att söka fastare grund-
val för åsigterna om qvinnans väsen, än föregående forsknin-
gar hunnit lägga. Mills hufvudsats är den, att qvinnan ännu
måste betraktas som ett mysterium, om hvars väsen vi omöj-
ligt kunna afgifva något fullt tillförlitligt omdöme, dels eme-
! Mot Frankrikes »usla literatur» hafva flere bland landets ut-
märkta män uppträdt, t. ex. J. Simon, H. Baudrillart m. fl. Här talas
dock icke om den nya realistiska skolans romaner, af hvilka många, hvad
karaktersteckningen beträffar, knappast kunna betraktas som alster af
skön konst utan snarare som ett slags psykologiska studier. I dessa
romaner skildras dessutom vanligen lasten såsom last och utan försök
att måla öfver den med poetiskt smink. Denna realism, så skarpsynt
att upptäcka allt moraliskt förderf men så blind för allt idealt; så ut-
förligt skildrande allt det usla, så fullständigt förbigående allt det ädla:
så sann i detalj, så falsk i totalitet; denna realism är, äfven den, ett far-
ligt ondt, ett symptom af den pessimism, i hvars likluft hvarken det
sunda lifvet eller den sköna konsten förmå andas. Möjligen kunna
dessa sedeskildringar — eller rättare osedlighets-skildringar — betraktas
som ett medikament, hvilket dock innehåller så mycket gift, att det
endast med yttersta försigtighet kan användas, om ej läkemedlet skall
förvärra sjukdomen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
