- Project Runeberg -  Qvinnofrågan /
65

(1880) [MARC] Author: Eva Fryxell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PSYKOLOGISKA JEMNFÖRELSER MELLAN KÖNEN. 65

rörlighet den qvinliga karakterstypen. Eller finner man andra

egendomliga dubbelnaturer, sådana som t. ex. en Gustaf III,

hvars manliga snille var förenadt med qvinlig förställning, få-

fänga och prålsjuka; en Lamartine, hvars svärmiska lyrik uttryc-

ker en qvinnas vekhet och religiösa innerlighet; eller en Lidner

med mer än qvinlig känslighet m. fl. Dertill kommer, att in-

gen, vare sig man eller qvinna, kan närma sig idealet utan

att förena båda könens främsta egenskaper. Utan godhet och

renhet är mannen mer eller mindre barbar; utan intelligens

och sjelfständighet är qvinnan mer eller mindre nolla. Al-

drig tjusar godheten så, som hos en kraftfull man; aldrig sjelf-

ständigheten så, som hos en älsklig qvinna. Att låta individens

uppfostran, undervisning och lifsverksamhet bestämmas uteslu-

tande af könet men ej af anlagen, är för den skull orättvist .
och skadligt. Mången man (förnämligast inom högre klasser),

som saknar intelligens och är af naturen danad till kropps-

arbetare, tvingas derigenom in på tankearbetets bana och går
förlorad!; många öfverlägsna qvinliga själsgåfvor, som kunnat
gagna slägtet och lyckliggöra individen, qväfvas derigenom i
sin brodd, och hos könet i allmänhet inplantas en känsla af
underlägsenhet och beroende, som hos många eger sin grund
endast i försummad undervisning och i tidigt rotad tro på
qvinnans underlägsenhet och underdånighetspligt.

Bland iakttagelser rörande könens olika begåfning före-
kommer, så vidt oss är bekant, ingenstädes den anmärknin-
gen, att qvinnans minne vanligen är svagare än mannens.
Flickor lära lika lätt, kanske lättare än gossar, men det in-
lärda bibehåller sig ej så länge qvar. När fråga blir om
examensläsning vid universiteten, skall erfarenheten sannolikt
ådagalägga, att den unga qvinnan ej har samma förmåga som
ynglingen att »slå i sig». Man skulle kunna invända, att
ynglingens minne synes starkare, emedan det är mer öfvadt.

Sannolikare är dock, att minnet, den så att säga mest mate-
riela af själsförmögenheterna, liksom fysisk kraft i allmänhet,
finnes i högre grad hos mannen än hos qvinnan. Men hur under-
ordnad plats på själsförmögenheternas rangrulla det goda min-

! I denna omständighet torde man finna en bland förklaringarna

till det sorgliga faktum, att så många unge män ur de högre klasserna
förfalla till laster eller dagdrifveri. -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:25:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feqvinnofr/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free