Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 VÅR TIDS NYA QVINNOIDEAL.
sällhet. Båda äro dock representanter för samma idé: qvin-
nan som framstående personlighet. Hvarför blir deras lott så
olika? Jo, derför att opinionen på M:me de Staöls tid ej ännu
var mogen för en framtidsvarelse sådan som Corinne: Hon
var, för att tala i bildspråk, den första dufva, som släpptes
ut ur arken, men ej fann en qvist att hvila sin fot uppå; ty
ett haf af fördom mot qvinnans intellektuella verksamhet öfver-
täckte jorden. Kom så M:rs Browning och utskickade i verl-
den en andra dufva, Aurora Leigh; och se! — hon fann nog
många gröna öar af sympati för att kunna lefva och slutligen
"vinna seger och sällhet.
Tvänne engelska författarinnor, otvifvelaktigt bland år-
hundradets tre förnämsta på denna sida Atlanten, hafva gifvit
oss hvar sin ny och oförgänglig qvinnotyp. M:rs Browning har
i Aurora Leigh skildrat den snillrika och lärda qvinnan såsom
älskande, älskad, älsklig och lycklig; — George Eliot har i
Hetty! inom lägre klasser, i Rosamund? inom högre gifvit en typ
af den qvinnonaturens intighet, (om uttrycket tillåtes), det mini-
mum af hufvud och hjerta, som tillhör dylika outvecklade, ofull-
gångna varelser, af hvilka qvinnokönet lemnar ej få exempel.
Skapandet af blott denna enda karakterstyp vore nog för att
göra en författare stor. Vid studiet af qvinnonaturen skola
sådana mästerligt tecknade individer som Hetty och Rosamund
alltid blifva för psykologen af ovärderlig nytta.
Efter att hafva inhemtat de tre stora nationernas många
skiftande åsigter och reformförslag frågar sig läsaren, huru-
vida inga slutsatser kunna dragas, inga resultat vinnas ge-
nom en jemnförelse dem emellan? Måhända skulle man
kunna antaga, att den alla de olika partierna genomgå-
ende öfverensstämmelse i åsigter, som rörande vissa punk-
ter finnes, kan betraktas som ett relativt bevis för dessa åsig-
ters rigtighet. Alla? tillerkänna qvinnans öfverlägsenhet i
! Adam Bede af George Eliot.
2 Middlemarch af samma författarinna.
3 Mill och Huxley förneka ej den nuvarande olikheten mellan kör
nens själsförmögenheter utan betvifla blott den ursprungliga. Schopen-
hauer nekar till och med qvinnans öfverlägsna skönhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
