- Project Runeberg -  Märkvärdiga qvinnor / Serie 2. Svenska qvinnor /
328

(1890-1891) Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den senare, gift med riksrådet Clas Ekeblad, egnade sig med
ifver åt allehanda experiment och försök i landthushållning,
så att hon till och med, samma år som hennes bror gifte
sig med fröken Taube, ansågs värd att inväljas i Sveriges
nystiftade vetenskapsakademi.

Det var liksom traditionellt, att de qvinliga
medlem-marne af den de la Gardieska släkten skulle i intelligens
eller i kunskaper eller i energi höja sig öfver sin omgifning,
och Charlotta Taube kom att bilda en ny länk i den
lysande kedjan.

Hennes uppgifter vidgade sig genom hennes giftermål.
Det gällde ej längre att endast glänsa i hofkretsarne,
beundras för vackert utseende, liflig färg och behaglig växt,
qvicka infall och vidsträckt beläsenhet, utan det gällde att
lefva för make och barn, att sörja för tjenare och tjenarinnor
och för de underhafvande, som funnos på mannens stora
gods Sjö i Upland och Almare-Stäket.

Grefvinnan fyllde väl sitt kall, åtminstone i ett fall.
Hon såg i äfven den ringaste sin like och sökte, så mycket
som till henne stod, att förbättra de fattiges villkor. Om hon
tillika var en praktisk och företagsam husmoder, förmäla ej
de torftiga upplysningar om hennes lefnadsöden, som stått
oss till buds, men det finnes intet skäl hvarföre hon kunde
hafva gjort det ena och det andra icke låtit.

Bland hennes filantropiska sträfvanden må vi nämna
hennes försök att förmå allmogen använda den genom lady
Montagu i England införda koppympningen för att på så sätt
stäcka de tid efter annan grymt härjande koppepidemierna.
Den första, som i Sverige försökte med koppympningen, var
Katarina Charlotta Rihbing, gift med hofmarskalken Karl de
Geer till Finspong. Hon synes hafva varit entusiastiskt
intagen af den nya tidens förbättringar. Ej långt efter det
denna med framgång försökt den nya metoden på sina egna
barn, följde grefvinnan de la Gardie hennes exempel och
sökte sedan sprida kännedomen härom i vida kretsar.

Mera berömdt än detta hennes bemödande är hennes
ingripande i Sveriges sista hexeriprocess.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:12:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/feqvinnor/2/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free