Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. DARWINISM OCH SOCIALISM - 7. Kampen för tillvaron och klasskampen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nödvändiga grundvalen för lifvet och klasskampen om de
samhälleliga krafterna, af hvilka hvarje annan makt, vare
sig moralisk, rättslig eller politisk, nödvändigt är beroende.
Om denna storartade uppfattning, som är Karl
Marx* oförgängliga ära och anvisar åt honom inom
samhällsvetenskapen samma plats, som Darwin intager i
biologien och Spencer inom den positiva filosofien,
skall jag yttra mig än utförligare längre fram, då jag
vill bestämma gränserna för förhållandet mellan
sociologi och socialism. I detta sammanhang må i stället
blott erinras om en annan analogi mellan darwinismen
och socialismen, hvaraf framgår betydelsen af
klasskampens begrepp; detta uttryck må vid första intrycket
synas verka antipatiskt, och jag tillstår öppet, att jag
sjelf har känt detta intryck, då jag ännu icke hade
fullständigt inträngt i den marxistiska lärans anda och
upptäckt dess vetenskapliga halt; men i sjelfva verket
öfverensstämmer detta begrepp med historiens
ursprungligaste fakta samt kan således allenast vara
den nödvändiga normen för den nya utvecklingsfasens
framträdande, hvilken ser socialismen komma och vill
förverkliga den.
Läran om klasskampen betyder, att det mänskliga
samhället liksom hvarje annan lefvande organism icke
är en likartad massa, en likformig summa af mer eller
mindre talrika lika individer, utan en organisation, som
består af olikartade och med den stigande utvecklingen
allt mera skiljaktiga delar.
Liksom ett urdjur nästan uteslutande består af
homogen protoplasma, i jämförelse med ett däggdjurs
skiljaktigt sammansatta väfnader, så består bland
primitiva vildar en hord utan ledare af få familjer, hvilka
framlefva sitt lif sida vid sida i materiellt grannskap,
under det att en samhällelig produkt från den
historiska tiden eller i nutiden består af från hvarandra
söndrade klasser, som skilja sig dels genom sin
egendomliga psykofysiska anläggning, dels genom en mängd
traditioner och lefnadsvanor samt genom sin
samhälleliga verksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
