Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förstå och observera traktaten samt evitera all dispyt
och missförstånd och förtaga all jalousi samt gifva god
konfidens och förtrolighet» [1].
Till Danzig ville dock ej Staterna lemna några
subsidier, ehuru därom alt fortfarande underhandlades [2].
Äfven ett af v. Beuningen utkastadt alliansförslag emellan
Danmark och Generalstaterna vågade de Witt själf ej
uppläsa i Hollands »vergadering» [3]. Man var dock
betänkt att iordningställa flottan i fall den kunde behöfvas [4].
Emellertid förhandlade de nederländske sändebuden
med Karl X om de från Nederländerna komna
elucidationspunkterna, efter att de förgäfves sökt enligt sin
regerings önskan medla fred [5].
Dessa elucidationspunkter voro de första, som
formligen framlades inför Karl Gustaf, men i själfva verket
voro de, såsom vi sett, de andra i ordningen, som af
Generalstaterna blifvit uppstälda. De innehöllo en
begäran: 1) att få utgå från 1640 års tulltaxa och att
få densamma, jämte reglemente för tullvisitationerna
insererade i fördraget; 2) att Staterna uttryckligen skulle
förklaras såsom den mest gynnade nationen; 3) att
kompagnier i allmänhet och särskildt tjärkompagniet skulle
upphäfvas; 4) att Danzig med eller mot sin vilja skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
