Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omgifven af faror på alla håll, såg sig nödsakad att
underkasta sig makternas önskan. Karl X ville dock göra
ett försök att vinna Generalstaterna, sedan alt hopp om
att vinna England strandat. P. J. Coyet afsändes till
Haag såsom extra-ordinarie ambassadör [1]. Alla de
lysande vilkor, konungen erbjudit England, erbjödos nu åt
Staterna. Dessa ansågo dock planerna för äfventyrliga,
litade ej på Karl Gustaf och fruktade England.
Ambassaden blef således utan resultat.
Den 25 aug. sammanträdde också utanför
Köpenhamn danska och svenska underhandlare, med de
nederländska, engelska och fransyska medlarne. Vid de
vidlyftiga underhandlingar, som nu följde och som
fortsattes, ehuru ej utan afbrott, efter Karl X:s död, till
den s. k. freden i Köpenhamn 1660, visade sig de
nederländske sändebuden såsom ifriga befordrare af
Danmarks intressen och underläto ingenting, som kunde
undergräfva den svenska makten [2].
Äfven särskilda underhandlingar fördes mellan
Staternas underhandlare och de svenske enligt de förras
instruktion. Då Karl X ställning efter hans nederlag
på Fyn blifvit ytterligare tryckt, sökte han att vinna
Staterna genom att gå deras önskningar till mötes i
afseende på Elbingertraktaten och elucidationsfrågorna.
Staterna å sin sida, hvilkas medlarkall ej var fullt
erkändt af de andra makterna, önskade ock ifrigt ett
afslutande af bemälte traktat och visade sig därföre i så
måtto tillmötesgående, att de först uppsatte såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
