- Project Runeberg -  Biografiska studier från skilda tider /
162

(1905) [MARC] Author: Hugo Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gärt åtgärden i fråga, och särskildt erkännansvärdt, att
hans majestät bedt uti de vänskapsfullaste ordalag, där
han möjligen kunnat fordra. »Det förefaller mig
således», sammanfattade sig Stutterheim, »som skulle E.
Kur-furstl. Höghet så mycket hellre böra bevilja konungen denna
begäran, som sådana tjänster vänskapliga makter emellan
knappt nekas, ja, det synes mig, som om denna
tjänstaktighet ej skulle kunna medföra någon olågenhet, då
mannen, som är utan betydenhet, kan betraktas som
bak-dantare, förfalskare och såsom stående i begrepp att begå
majestätsbrott!»

På grund af denna tillstyrkan gaf kurfursten också
nödiga befallningar till generallöjtnanten, grefve von
Vitzthum, guvernör i Leipzig, på hvilken ort den
om-skrifne svensken förmodades uppehålla sig.

Grefve von Vitzthum lät genast efterspana mannen
och fastställde, att han den 13 eller 14 april ankommit
till staden men därifrån åter den 27 på morgonen eller
tjugufyra timmar före arresteringsordems inträffande i
en med fyra hästar bespänd postvagn af rest till
Frankfurt am Main. Under sin vistelse i Leipzig hade han
visserligen antagit namnet Behlingshausen, men juden
Aaron Isaac från Stockholm, som för tillfället uppehöll
sig i staden och på grund af en sin fordran hos
magistraten begärt kvarstad för hans saker, hade uppgifvit sin
gäldenärs rätta namn, för hvilket denne ej heller nekat.

Denna gång hade han således undsluppit, men
Vitzthum lofvade att gripa honom, så snart han återkomme till
Leipzig.

Nu besvarade kurfursten konungens bref, förklarande
sig med nöje vilja tillmötesgå de däri framställda
önskningar, redogörande för hvad i saken blifvit åtgjordt och
lofvande att så fort sig göra läte gripa den nu undsluppne.
Samma meddelande gjorde Stutterheim Bose, dock med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:28:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhbiostud/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free