- Project Runeberg -  Bidrag till skådespelarkonstens och dramatikens historia /
3

(1890) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om skådespelarkonstens ursprung

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kraft och skönhet, skapade sin Zevs, —ett ännu
oupp-hunnet ideal af ädelhet i ande och form.

Det är detta, det öfversinliga elementet i konsten,
som vi kalla idealet, och att uppnå detta, är det
högsta mål till hvilket konstnären kan sträfva. Att helt

och hållet uppnå detta ideal, är endast en och annan,

rikt utrustad ande förbehållet; men litet hvar kan låta

idealet skina igenom. Och ju mera det personliga,
det individuela, med sina trånga gränser och former,
faller bort från skådespelarens framställning, ju mera den
eviga idén strålar fram ur hans skapelse, desto säkrare
är han på väg att nå detta mål.

Man kan som exempel anföra följande:

Den skådespelare, som lagt märke till att nästan
hvarje menniskas ansikte är mer eller mindre snedt, och
som vidare utvecklar denna brist, genom att i
grime-ringen framhålla den ännu skarpare, han framlägger
därvid en karrikatur på menskligheten, i det han gör
ofullkomligheten hos en eller flera individer till
någonting typiskt för hela släktet. Den skådespelare åter,

som söker utplåna denna brist, som i hvarje framställ-

ning ger uttryck åt den sanningen, att ingen kroppslig
form är så bristfällig att icke själens ädla egenskaper
kunna skina igenom och förklara den, eller att ingen
är så ond, att icke någon gnista af det evigt goda
finnes kvar bland slagget, han höjer åskådaren, i det han
höjer släktet, han hänvisar på det oändliga som står
kvar, sedan det tillfälliga fallit bort.

Den mannen skapar; den förre endast härmar.

När härmningsinstinkten hos menniskan icke för
sin framställning betjenar sig af något annat medel än
sitt eget anlete och sin egen kropp, så uppstår
därigenom den mimiska konsten. Hon söker då, att genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:28:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhbts/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free