Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åren 1829—49 var han regissör vid Köpenhamns
kungliga teater, och 1855 erhöll han titel af professor. Orolig
och full af ärelystnad, var han likväl icke nöjd med den
aktning och beundran, han åtnjöt som konstnär; han
sträfvade efter att utöfva inflytande äfven på ledningen
af teatern och kom därigenom ofta i konflikt med sina
direktörer och särskildt med J. L. Heiberg. Han
af-gick också från teatern 1854, men anstäldes där ånyo
efter Heibergs afgäng och kvarstod sedan till sin död,
som inträffade den 13 mars 1860.
Den konstnär, som mera än någon annan bidragit
till den danska skådeplatsens ära under loppet af nästan
ett halft sekel, är LUDVIG JOACHIM PHISTER, hvilken
vid tio års ålder intogs i teaterns dansskola och under
denna tid äfven uppträdde i gossroller. Han föddes i
Köpenhamn den 23 maj 1807, spelade år 1825 Holbergs
»Den pantsatte Bondedreng» med mycket bifall och
blef anstäld som kunglig skådespelare 1829 samt
utvecklade sig snart till en af Danmarks yppersta komiska
skådespelare. Främst och förnämligast glänste han
under en lång tid i Holbergs Henriks rotter, hvilka han
återgaf med flödande godt lynne och en rikedom af
fina nyanser och sprakande kvickhet, som gjorde dem
till verkliga glansroller och icke litet bidrogo till att
de i mycket föråldrade lustspelen bibehöllo sig friska
och oförvanskliga i publikens ynnest. Äfven åt Jeppe
på Bjerget gaf han ett mästerligt utförande, på samma
gång som hans rika begåfning gjorde honom omistlig
både i det nyare franska skådespelet och i de danska
lustspelen och vådevillerna, i hvilka han uppträdde både
i allvarliga och burleska roller. Phister hade en ovanlig
förmåga att träffa den karaktäristiska kärnpunkten i
hvarje roll, och han visste alltid att efter rollens
fordringar ända till mästerskap lämpa sitt yttre och sin
stämma, så att han i hvarje olika uppgift var en helt
olika uppenbarelse. Hos honom fanns icke detta
spelande på den egna personligheten, som man annars
så ofta får iakttaga på de flesta scener; Phister hade
gjort hela sitt väsende till ett i hög grad smidigt och
absolut lydigt material för sin sceniska framställning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
