- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
15

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komikern mot sin vilja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

snörmakeri och mère noblen en svart sidenklädning. Det
var hela stassen. För scenens dekoring måste hvarje
teater hafva en skog, ett rum, en pelarsal och ett
fängelse — resten var lyx och öfverflöd, och ännu hade
ingen tapetseraregissör satt sin fot på bräderna, som
föreställa verlden. Ett bord, fyra eller sex stolar, en
afdelningskärm och ett skåp var hela möblemanget. Den
tiden hade publiken nämligen den nu öfvervunna vanan
att taga sin fantasi med sig på teatern och att låta den
välvilligt komplettera hvad som fattades i de yttre
anordningarne.

Men så spelades det i stället med lif och lust och
så kallade »kulisstormare» fans det godt om! Publiken
ville ha det så, ty den var den tiden ideelt anlagd och
fordrade af skådesplatsen hvad hvardagslifvet icke kunde
erbjuda i laster och dygder utvecklade ända till
monstruositet; spännande intriger och starka färger. Kom
händelsevis ett hvardagsstycke upp emellan de larmoyanta
dramerna och de stora skådespelen, så sade man
nästan i korus: »Äh, hvad skall det tjena till att komma
med sådant? Tocke’ der kan vi se hemma!»

Men sejourerna voro goda, husen fulla, lönerna små
och direktörerna i goda omständigheter.
Teatersällskaperna, de bättre nämligen, och det fans knapt några
andra, mottogos med öppna armar och flödande bålar,
när de kommo på rapphönan eller i den egna, tämligen
ramponerande fjädersuffletten till de längtande städerna,
sjelfva borgmästaren gjorde kalas, platserna voro utsålda
till de tre, fyra första föreställningarne, och ibland voro
de bästa abonnerade för hela tiden. Kritiken var
hygglig och mild, redaktören för den ende tidningen
merändels bror med direktören och hans medarbetare med de
mera framstående af sujetterna; — med ett ord, det var
ett patriarkaliskt förhållande som rådde mellan de olika
lagren på ömse sidor om ridån.

Patriarkaliskt var också i allmänhet förhållandet
mellan direktör och personal. Voro också vecklönerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhposor/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free