- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
30

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komikern mot sin vilja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Ja, visst säger jag det! Får man bara goda
roller, så alltid blir man aktör eller aktris! Hvad går
ni i för genre?

— Helst i den seriösa!

— Det är alldeles som jag, det! — svarade hon
lifligt; — och så tvinga de mig att spela subrett! Åh,
om jag bara en enda gång fick spela Preciösa eller
Esmeralda, eller åtminstone Amalia i Röfvarbandet; Jag
känner på mig att det skulle bli någonting stiligt! Jag
är skapt till tragisk skådespelerska, det vet jag! Men
det kan jag inte få den der dumma Lager att tro på,
bara för att hans fru ännu prompt vill spela de der
rollerna fast hon är nära fyrtio år. Kan ni tänka er!
en fyrtio års Amalia! Är det inte så att man kan
gråta åt det? När det fins en aktris vid teatern, som
är bara tjugutvå!

Och dervid såg hon på honom så trohjertadt och
så spörjande på samma gång, att han blef helt varm om
hjertat och inom sig var fullt öfvertygad om att den
unga damen bredvid honom var lika predestinerad
hjeltinna som han var hjelte, och att det tydligen var en
vink af försynen att de hade träffat tillsammans här på
ångbåten.

Och under intrycket af denna sympatiska känsla
begick han den, i betraktande af hans reskassas magra
tillstånd, oförlåtliga lättsinnigheten att fråga om han
inte skulle få bjuda på en kopp kaffe nere i försalongen.

Hon såg på honom med en hastig, pröfvande blick,
utan att den derför hade något hvarken spefullt eller
egentligen öfverlägset i sig; det var mera som om hon
velat undersöka huruvida bjudningen kom af godt hjerta,
eller förestafvades af den vanliga, hos unga karlar så
ofta förekommande känslan af att vilja visa sig på styfva
linan, som det heter. Men när hon ett ögonblick
betraktat den blyga, något tafatta figuren framför sig,
insåg hon nog att något begär att braska inte låg till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhposor/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free