- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
79

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komikern mot sin vilja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mörklagd, trettiårs man komma upp för den andra trappan
och bli stående ett ögonblick midt i farstun, tveksam
om på hvilken dörr han skulle klappa.

Vilhelm fick ett blixtsnabbt infall; han låtsade som
han kommit ned från vindstrappan och ämnade just så
obemärkt han kunde gå förbi den främmande, då denne
spände ögonen i honom och frågade:

— Kan herrn säga mig hvar Mamsell Liljeros vid
Lagerska teatersällskapet bor?

— Jag tror visst att hon bor derinne! — svarade
Vilhelm så obesväradt han förmådde, i det han visade
på dörren, som han nyss kommit ut igenom.

— Jaså, tackar! — svarade den främmande kort,
i det han gjorde en åtbörd med handen åt hattbrättet,
öppnade och steg’ in, i det han ropade just som han
stängde dörren:

— Jo jo men, min flicka lilla! Här har du mig
nu lifs lefvande i den goda staden Vesterås!

— Hvem kunde det vara? — frågade Vilhelm sig
sjelf, i det han skyndade utför trappan och ut på gatan,
— han såg ut som någon militär!

Och med hufvudet fullt af underliga tankar och
hjertat pressadt af en för honom obekant beklämning,
gick han gatan framåt några steg, men stannade
plötsligt och tittade från gatans andra sida in öfver det
rödmålade planket som omgaf gården, och upp till Linas
fönster, som han kunde se genom mellanrummet mellan
de båda almarne derinnanför: Han såg då den reslige
mannens mörka gestalt afteckna sig alldeles invid
fönstret och såg huru mot den mörka rocken ett par
hvita armar knäppte sig som en glänsande kedja
omkring hans hals, och med ett rytande af vaknande
svartsjuka vände han sig om och rusade af neråt den
fredliga tvärgatan som om den onde sjelf varit i hälarne
på honom.

— Det var honom hon talade om! — mumlade
han för sig sjelf, i det han tog ut stegen så långa han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhposor/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free