Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
du nu bar ångan uppe, så låt oss tala litet om dina
egna affärer också.»
»Mina affärer?» ropade Brehm och bredde ut
skjortbröstet på nytt. »De ä’ utmärkta! Visserligen som
jag nyss sade, litet gamla studentskulder — men med
mina inkomster...»
»Det är inte dina penningaffärer jag menar,» fort’
satte konsuln skarpt och kort, »utan jag menar dina
affärer med det där fruntimret, som hushållat för dig
nu en fyra, fem år. Hur är det med dem?»
Rådman Brehm sköt tillbaka stolen från bordet
och blef alldeles blodröd i ansiktet och ända neråt
halsen. Men han lugnade sig snart och svarade helt
ogeneradt:
»Jag förstår inte alls hvad . .. hvad min vördade
hedersbror menar!»
»Får väl försöka förklara mig tydligare då!» återtog
konsuln. »Det är så, ser du, att det där förhållandet. .»
»Det var sant, det,» ropade Brehm i det han steg
upp, »nu kommer jag ihåg att det var fråga om ett
litet parti där uppe.. . »
»Ja, du skulle ju spela med öppna kort!» inföll
konöuln med tonvikt.
»Nåja, kör då!» utropade Brehm helt frankt, i det
han satte sig igen. »Så godt kan det vara!»
»Det vill säga: det där förhållandet fortfar?»
»Tja! Herre Gud — du förstår: jag har ju inte
haft något direkt skäl att göra slut på det. Men om
jag nu får en lämplig anledning, så ... och för resten,
inte bör väl den lilla oegentligheten ...»
»Hur sade du?» af bröt konsuln skarpt.
»Oegentligheten, sa’ jag,» återtog Brehm, »för
egentligen är det ju bara en liten ’oegentlighet,) som de
flesta ungkarlar i min ställning ...»
»Jaha, jag vet,» utbrast nu konsuln med hetta,
»det är det där moderna namnet på det som vi förr
i världen kallade svineri eller kanaljeri!»
»Å, hå hå!» ropade Brehm, med utblåsta kinder.
»Nu går det alldeles för långt! Och dessutom,
uppriktigt sagt, när man som du själf har en mångårig
sådan där— timl — liten ’oegentlighet’ i huset...»
»Hvad var det du sade?» framstötte konsuln, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
