Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verksämhet, hvarefter han trodde sig kunna 1 lugn
och ro fortsätta med att organisera embetsverket.
Hr Cayallius hade till sitt förnämsta ögonmärke
att af alla teaterns medlemmar göra värdiga kungliga
embetsmän, anständiga och aktade medborgare och
medborgarinnor, — och detta var vackert, — men
— han ’ glömde alldeles bort att publiken på samma
gång, och med full rätt ville i dem se tänkande och
utbildade artister. Han hade den förtj ensten att
något afvika från sin företrädares med forkärlek
praktiserade sätt att från småteatrarna rekrytera den
storas glesnade och föråldrade leder, ehuruväl äfven han
skattade åt denna olyckliga böjelse, och således bidrog
till att magasinera några personer, af hvilka han
aldrig bordt kunna påräkna att få någon nytta!
Inseende det vanskliga i dessa rekryteringar, ville han
börja från början och organiserade derför på nytt den
nästan afsomnade elevskolan, — detta var också både
välbetänkt och vackert.
Men man kan om denna teater-direktör säga
att han hade goda idéer, ehuru han försyndade sig
emot dem på ett förvånande sätt, nar det kom så
långt att han skulle realisera dem. Detta kom sig
närmast derutaf, att mannen märkte det han åtagit
sig en sak, den han icke var vuxen, att han
följaktligen var osäker, och icke vågade taga ett enda steg
fullt ut, utan måste vidtaga endast halfmcsyrer. —
Så satte han till lärare i denna elevskola tvenne, för
öfrigt ganska aktningsvärda artister, men hvilka till
och med en i sina stycken skäligen klen
landsorts-direktör väl skulle aktat sig för att ställa i spetsen
för en elevskola, af det enkla skälet att ingen af dem
varit eller någonsin blir en ^’el/ständig konstnär, utan
ett ganska älskvärdt, men ganska vanligt
konglomerat af på ena sidan föråldrade maner, och på den
andra så att säga i växten outvecklade anlag till både
det ena och det andra. De båda artisterna äro
sjelf-va endast utiliteter, och åt sådana anförtror ingen
förståndig teater-direktör en elevskola, ty det är endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
