- Project Runeberg -  Svenska skådespelare. Karakteristiker och porträtter /
225

(1884) [MARC] Author: Frans Hedberg With: Vicke Andrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Victor och Ellen Hartrman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

snart en i hög grad nyttig och användbar skådespelare, som
det endast fattas litet mera förmåga af individualisering, för
att kunna blifva en verkligt framstående sådan.

Om derför också under hans hittills tillryggalagda
konstnärsbana, roller sådana som de ofvan uppgifna, samt ytterligare
sådana som Henri Potey i De onyttige, Achille de Baubriand
i Christiane, Ferréol, Henri i Moderna vinglare, George i Hedern
och Penningen, Paul i Fregattkaptenen, jemte en mångfald
andra, stått hans konstnärliga begåfning närmare, än de roller
han utfört i det större skådespelet, såsom Laertes i Hamlet,
Carlo van der Noth i Alt för fosterlandet och Gerald i Kolands
dotter, bör dock billigt medgifvas, att dessa på intet sätt blifvit
försummade eller misshandlade i hans händer. Tvärtom, han
har gifvit dem alt det sympatiska, som ligger utbredt öfver
hans vinnande personlighet, utrustat dem med all den värma
och all den kraft, som godt omdöme, i förening med säker
teatervana och inneboende naturlig friskhet kunna åstadkomma,
äfven om det mera djupgående själslifvets reflexer icke blifvit
fullt så pregnanta som de kunnat och bordt vara, och som de
säkert också af honom känts och genomlefvats, äfven om de
icke kunnat fullt åskådliggöras genom de yttre medel öfver
hvilka han har att disponera. Här är det egentligen ögat som
icke har tillräckligt uttryck, när det gäller smärta och sorg;
det ligger för djupt och är för litet; hvilket icke alls hindrar
det ifrån att kunna återgifva de glada stämningarne och att
spela med i skämtet* och munterhetens ystra lekar, der det
icke behöfver afspegla mera än stundens lättskiftande intryck.

Bland roller som Victor Hartman under de sednare åren
utfört, vill jag här serskildt nämna Ambrosius i Molbechs
skådespel af samma namn, Rolfs i Wijkanders Bertha Malm,
den unge äkta mannens i Odette, de Nanjacs i Falska juveler,
och nu sednast Gem-ges Derblays i Herr Derblays giftermål.

Han har i dessa uppgifter visat prof på en mångsidighet
inom det moderna dramats område, som bådar godt för den
vackra framtid som han ännu, menskligt sett, har att råda
öfver, och detta fastän han i de båda sist nämnda haft att
häfda sin likställighet, om inte rent af öfverlägsenhet, äfven i

15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:32:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhsvsk/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free