Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- “Tokiga språkläraren“
- 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4.
Och i sanning, den historien var både gammal och
utnött, men som mycket af det gamla och utnötta, likväl
alltid ny:
»Det är en gammal historia
Förnyas dock hvarje tid,
Och hvarje gång den förnyas
Så brister ett hjerta dervid» —
säger Heine, då han berättar om att en yngling älskar en
flicka, “som hafver en annan kär och denne älskar en annan,
som redan maka är“.
Här var det väl icke alldeles så, men likväl något ditåt.
Men vi låta språkläraren tala.
“Du mins att omkring en fjerdingsväg ifrån din fars
prestgård bodde den rike brukspatron Hjelm på sitt
ståtliga bruk, Robertsdal? Säkert mins du också att vi ofta
på våra jagtfärder och våra botaniska exkursioner i trakten
vandrade fram igenom den vackra skogen som skiljde
bruket från slättbygden der kyrkan låg, och hvilade oss ofta
nog vid stranden af den brusande ån, som dref brukets
smedjor och verkstäder?“
“Ack ja! skulle jag inte minnas det! Det var min
barndoms herrligaste tid!“
“Tro mig, det var också min! Du var den förste,
som egentligen hyllat dig till mig, och jag kände mig både
stolt och lycklig af att kunna få meddela en annan hvad
jag sjelf visste. Och huru mycket lärde jag inte också af
din naiva okunnighet? Jag, med min omogna universitetslärdom,
fick här lära mig att studera en karakter, att söka
vinna ett hjerta och eröfra ett förvildadt barns förtroende.
Och det gjorde mig godt!“
“Också vann ni det i rikaste mått! Så älskad har
säkert ingen lärare varit!“
“Seså ... gör mig nu inte högfärdig ... det är inte bra
för folk med min sinnesförfattning ... jag kan nog vara
galen ändå ... Men kalla mig i stället du, som förr, då vi
voro för oss sjelfva ... det skall göra mig nöjd och
återföra mig till den tid då jag var lycklig!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:37 2021
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/fhsvv/1/0014.html
