Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A eller Ö - 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
du lita på. Han liar redan öppnat sitt hjerta för mig1 innan
du kom. Vänta skall du fa, höra.“
“Hvad är det värdt att prata om det der vidare!“ sade
löjtnanten med en suck, så djup, som om han förlorat en batalj.
“Jo,
hvarför inte det,“ envisades Harald, “det kan
vara lärorikt för den der unge mannen, i fall han också
en dag tänker gå och förälska sig. De ha kommit ihop
sig om eklateringen i morgon. Fästmannen, här närvarande,
vill att när eklateringen är gjord och skålen drucken, så
ska’ de nyförlofvade ta’ hvarandra i famn inför alla de
närvarande; men fästmön, sysselsatt dernere vid sjön, vill
inte gå in på den saken. Der har du hela tvistefröet.“
“Ja, och har jag inte rätt?“ frågade löjtnanten lifligt,
“bevisar det inte ett misstroende hos Blenda, ett pryderi
som jag inte trodde skulle
finnas hos henne?“
“Det kan jag inte
finna,“ svarade Birger helt
uppriktigt, “jag tycker att det är en helt naturlig känsla af
blyghet hos en ung flicka, som inte vill utställa sin lycka
till allmänt skärskådande.“
“Ja, men vid ett sådant tillfälle!“ envisades löjtnanten,
“det ser ju annars ut som 0111 det vore en af de vanliga
affärerna som afslutas.“
“Hvad gör det hur det ser ut, bara ni båda veta att
inte så är?“ inföll Harald.
“Ilen vi två ä’ inte ensamma i verlden, och så länge
vi inte ä’ det, så måste vi fråga efter andras omdömen,
om också herrarne båda två ä’ för mycket unga att begripa
den saken.“
“Jaså, du sätter dig på dina höga hästar?“ fortfor
Harald, muntert trotsande, “då går jag genast öfver på
Birgers sida och ger dig obetingadt orätt, och min lilla
kusin rätt! Hade det gällt Lilly, så kunde det ha varit en
annan sak, ty hon är, som Birger påstår, en liten satunge,
men Blenda deremot, det är en präktig
flicka...“
“Ja, just derföre så ... så ...“
“Så retar det din fåfänga ja, att inte fa inför hela
sällskapet visa huru mycket hon älskar sin ståtlige
löjtnant! Ah det der förstår man nog; men jag skall särskildt
tacka min lilla kusin för att hon håller på sin qvinliga
värdighet! Ja, det skall jag.“
Nu blef löjtnanten alldeles ursinnig. Mumlande några
otydliga ord om ‘studentpojkar’, steg han upp och gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
