- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / I. /
233

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fröknar - 8.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hade ens
bokstäfverna i hennes psalmbok lyst klarare och
synts tydligare än denna lilla nitida och bakåtlutande skrift
som i hennes ögon lyste liksom den brinnande skriften vid
Belzasarsfesten i BabeL.

Det var hennes bara som detta bref gälde. Och hon,
bLind och trygg, hade ingenting anat, ingenting märkt.
Och den fattiga guvernanten, den af henne afskydda, stolta
och förbisedda adelsfröken, som alltid varit henne en nagel
i ögat, hon hade åtagit sig hennes egen moderspligt att
vaka öfver det oerfarna barnet, som låg der slumrande och
kanske drömmande om honom, som fängslat hennes
ungdomliga hog med den första kärlekens farliga, men så
förtrollande band. Och denna unga, fattiga och stolta flicka
hade hon förolämpat på ett så himmelsskriande sätt; henne
hade hon trampat under sina fotter; öfver henne hade hon
utgjutit sin vredes skålar i rikaste mått.

Det var för mycket för den på sitt sätt stolta fru
Regina Anderson. Hon gjorde också nu hvad hon aldrig
förr gjort i hela sitt lif: hon föll afdånad tillbaka i stolen.

Huru länge hon befunnit sig i detta tillstånd visste
hon icke; men när hon återkom till sig sjelf, såg hon en
qvinlig gestalt luta sig ned öfver henne, och kände något
kylande på sin panna. Hon såg upp med halft förvirrad,
halft förfärad min, och fann att det var guvernanten som
egnade henne de omsorger, hvilka återkallade henne till lifvet.

“Hur är det, bästa tant?“ hörde hon nu Julie fråga
med mild och smekande stämma. “Känner tant sig bättre?“
“Ja, jag tycker att det är så; men hur kom Julie
hit in?“

“Jag vet det knappt sjelf... jag kände mig så
orolig... för Mina! Ser tant så röd hon är: hon har bestämdt
stark feber, stackars liten. Men hur kom det sig att tant...“
“Ah kors, kära Julie,“ svarade fru Anderson och såg
på guvernanten med ovanlig blidhet. “Det var derför att
jag också var orolig, kan jag tänka ... och så har jag fått
veta något som. . . något som . . . Men det är detsamma,
vill Julie stanna här inne hos Mina en liten stund, medan
jag går in till min gubbe?“

“Så gerna, tant. Jag stannar hur länge som helst.“
“Tack för det. .. och för mycket annat som . . . jaja,
det der fa vi tala om sedan,“ sade fru Anderson i det hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:33:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhsvv/1/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free