Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickan med grafkransarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Q.
Sedan den ganska rikliga middagen var intagen, och
de bägge vännerna slagit sig ned i en soffa framför ett
doftande kaffe med sina tillbörliga likörer, började doktorn
sin berättelse på följande sätt:
“Nå, nu sedan matlusten är stillad, så är väl
nyfikenheten så mycket värre, kan jag tänka? Brukar vara så.
När man riktigt gödt sin eländiga kropp, så vakna alla
de dåliga passionerna... är så vanligt, det.w
“Jo jo, erfarenheten talar!“ svarade den andre
skrattande.
MNå än sen? Tror du inte, att man är menniska som
alla andra, fast man är läkare? Jag höll på att säga, att
just derför att man är det sista, så är man det första så
mycket mera. Rakt af ett nödvändigt studium, det der!
Hur tusan skulle man kunna känna andras svagheter, om
man inte hade sin goda del af dem sjelf?M
“Det vill säga, att om en skådespelare skall kunna
sant återge en bof eller en fyllbult, så måste han vara
det sjelf? En farlig sats det der, om man drar ut
konse-qvenserna af den.“
“Nånå, ingen regel utan undantag... och det är inte
värdt, att du börjar filosofera på maten, då får du
magsyra i morgon. Men vill du nu höra historien om min
f. d. patient och den vackra värdshusflickan ?“
“Ja, visst vill jag det!“
“Nå, så håll munnen på dig då, och för att du ska’
kunna tiga så mycket bättre, så se Mr har du en ny
cigarr. Min första bekantskap med den afiidne daterar sig
från TJpsala, der han var en ganska framstående
personlighet bland de så kallade juvenalema. Jag var en
tem-ligen gammal öfverliggare deruppe, och som jag hvarken
spottade i glaset eller hade stopp i strupen, så var jag
ofta med i de glada lagen, der ett ganska rikt lif fördes,
både andligt’ och materielt taget. Nå, hvad det andliga
beträffar, så var då min kära baron inte utaf det starkaste
slaget; men så var han så mycket mera materialist i stället.
Han försummade aldrig en god middag, ett godt slagsmål
eller ett grundligt rummel — men det var något fromt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
