Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den starkaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att något ätbart icke fans att förstöra derinne, så satte hon
sig i en vrå mellan bokskåpet och väggen och sof den
rättfärdiga spyflugans lugna sömn till fram på eftermiddagen.
Men vare sig nu att tobaksröken från öfverstens pipa
kittlade hennes luktorganer litet för starkt, eller att den
varma septembersolen, som tittade in genom fönstret, strax
innan den sjönk ner bakom trädtopparne, lockade henne
ur den ljufVa slummern; nog af, när öfversten satt ifrån sig
pipan och sofvit en liten stund, så vaknade spyflugan. Hon
sträckte sig naturligtvis, gnuggade sina vingar och fötter,
och så kom danslusten på henne. Men nu var hon stärkt
af sin ljufva slummer och böijade den allra galnaste
can-can rundt omkring rummet. Än var hon i taket, än på
golfvet, än på väggame och än på fönstret; men hvar hon
var, så höll hon ett förfärligt väsen. Bäst som hon så
dansade omkring och uttryckte sin förargelse öfver, att icke
kunna komma ut igen, så slog hon en stor krets öfver
soffan der öfversten låg; hon stannade liksom förbluffad i
farten och satte sig på soffkarmen ofvanför hans hufvud
och bökade reflektera öfver hvad det kunde vara för en
persedel som låg så lugn, medan hon surrade omkring så
der. Olyckligtvis snarkade öfversten med detsamma ett
dugtigt tag, och nu blef flugan alldeles befängdt rasande.
‘Det der är bestämdt en större spvfluga än jag,a tänkte
hon, “hon surrar så groft!“ och så gjorde hon ettslag till
omkring rummet och surrade ännu värre än förut, och när
så öfversten drog till med en ännu gröfre timmerstock än
den första, så slog hon sig ner direkte på hans näsa,
der-ifrån hon tyckte sig höra motsurrningen komma. Och der
promenerade hon omkring på det mest ogenerade sätt i
verlden, till dess den sofvande med en häftig åtbörd af
handen körde bort henne från hennes usurperade plats.
“Jaså!“ tänkte flugan, “det är meningen att köra bort
mig... och det i september månad! Nej, då skall jag
komma igen, och efter det är stäldt på chikan, så skall jag
visa, att jag kan komma igen så ätt det käns!“
Och dermed var hon på näsan igen, oeh så stack hon
till, och öfversten for högt upp både ur soffan och ur
middagssömnen.
“Hvad attan tusan är det här?“ ropade han yrvaken
och förargad, i det han ref sig i hufvudet och såg sig
förvirrad omkring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
