Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lillbo-Petter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som ärft hela hemmanet efter farbror »in, går ju och
hänger hufvut som en riktig ungtupp i första ruggningen, och
inte längre sen än i söndags, sa’ han ju att om inte han
fick Elin, så visste han inte hur han skulle bära sig åt.
Nej, jag får rakt åf ta’* och tala förstånd med flickungen."
Och med det beslutet reste nämndeman sig upp, och
ropade åt Elin, som var inne i kammaren, att hon skulle
komma ut.
9.
“Hvad ä’ det, far? Jag har litet te’ stöka med
inne i köket," svarade Elin, i det hon tittade ut genom
dörren.
"Det kan tall Stina göra," inföll nämndeman hastigt,
"jag ville språka med dej en smula."
"Jag kommer straxt då, far lilla, bara jag får ta* på
mig en halsduk och ett förklä."
“Åh, nog kan du fåll komma ut te’ mig utan att pynta
på dig," menade nämndeman.
"Ja, men om det kommer nån menniska, så ser jag
ut så jag raktåf kan skrämma dem", svarade Elin leende,
i det hon skyndade in i kammaren.
"Skulle ho’ kunna ha’ fått något korn om att Magnus
täpker sig hit på -qvällningen," tänkte nämndeman för sig
sjelf, “jaja, håken tro’t. Qvinfolk ä’ q vinfolk, gör åf
dom hvad en vill, och min tös ska’ fall inte vara olik
alla andra."
Och vid den tanken log nämndeman så godt, drog ett
par djupa drag ur pipan och strök sig om hakan. Han
såg sig redan i andanom i besittning af en rik och duktig
måg, och det är alltid ett kärt ämne för en far, han må
vara nämndeman eller baron.
Efter några ögonblick kom Elin ut, snygg och fin,
och satte sig bredvid fadern på förstuqvisten.
"Här ä’ jag nu, far. Hvad var det I ville mig?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
