- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / II. /
267

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herr Stenkol

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

S- “

Arvid vändo »ig häftigt om och stod ett ögonblick
som förstenad vid åsynen af Siri och öfverstinnan, derpå
fattade han sig hastigt, han tycktes på mindre än en
sekund genomskåda hela sammanhanget, och rodnande af
förtrytelse tog han ett par steg mot dörren, i det han med
skärpa i rösten frågade:

“Siri här! Hvad vill detta säga?“

“Det vill säga!a utbrast öfverstinnan, i det hon
majestätiskt tog försteget in i rummet, “det vill säga att vi
redan sett nog för att veta att ryktet talat sant, och att
min stackars brorsdotter är nedrigt bedragen!“

“För Guds skull, Arvid!“ utropade den unga qvinnan
bleknande, i det det vaknande barnet böljade gråta af
förskräckelse; “förklara dem då ... säg dem ...“

“Här behöfvas inga förklaringar,“ sade Siri med
klanglös stämma; “kom, faster, och låt oss gå!“

“Stanna ett ögonblick!“ utropade den unge mannen i
det han skyndade fram till Siri, fattade hennes hand och
förde henne fram i rummet; “har det lyckats dem att
förgifta ditt hjerta, min egen flicka! Tror du mig icke
längre ?“

“Tror?“ upprepade Siri med ett bittert skratt, i det
hon drog sin hand ur hans, “tror ? Jo, jag tror att du är
lik alla andra unga män, som endast lefva för att bedraga!
Gruppen der säger mig allt!“ fortfor hon häftigare, i det
hon pekade på den unga qvinnan med barnet, “och jag har
nu intet annat att göra, än att straffa ett så gränslöst
bedrägeri!“

“Men så säg henne då, Arvid,“ utropade Fanny, i det
hon tog ett steg mot den unge mannen, “säg henne då att
jag är din ...“

“Tyst!“ sade Arvid hastigt med hotande och allvarlig
stämma; “inte ett ord! Vill Siri icke tro mig utan bevis,
är inte mitt ord för henne mer än alla sannolikheter i
verlden, så älskar hon mig icke rätt, och må vi då skiljas
så godt först som sist!“

“Det passar just er,“ inföll öfverstinnan med högtidlig
vrede, i det hon tog ett par steg inåt rummet, “att spela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:40 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhsvv/2/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free