Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att gå nu, då du kommer med en sådan tur! Men i alla
fall har jag så der ungefär fått igen hvad jag förlorat innan
du kom, och då får det väl vara nog så länge.
Med dessa ord fattade han faderns arm, nickade ett
vårdslöst “auf Wiedersehen“ åt Altonabankiren, och begaf
sig ut ur spelsalen, följande den ännu vredgande general
konsuln till “Englische Hof*‘, der generalkonsuln och hans
fru tagit in i första våningen.
B.
Det blef stor scen vid hemkomsten till hotellet.
Generalkonsuln skrek och väsnades ; generalkonsulinnan gret och
dånade, Edvin var lugn som en sjöman i den mest
stickande storm. Till svar på alla faderns förebråelser och
alla moderns tårar hade han endast följande ord, dem han
utan ringaste förändring upprepade ända till tavtologi:
“Hvad i all verlden bråkar ni om? Tror ni kanske
att jag är något barn längre? Ni ha begge två sagt mig
att när jag kom ut. så skulle jag lefva elegant, som det
anstode generalkonsul Hoffs son, och det har jag gjort!
Jag har lefvat som alla andra unga män i min ställning,
och om jag rustat undan litet, så är väl inte det att rifva
ner taket för!“
“Ja, men du har ingenting gjort!“ svarade
generalkonsuln ; “du har inte lagt två strån i kors på Klauses
kontor,! Han säger att du är en odåga!“
“Säger han det? Det vet han visst, som står så under
toffeln hos sin vackra mamsell, att sonen får sköta hela
affaren.“
“Men det var just unga Klause, som sa’ att du inte
duger till någonting!“
“Ahja, kära pappa, det var bara i förargelse för att
jag stack ut honom hos lilla Kranzl vid Thalia-teatern!
Hon var förbannadt söt för resten, det kan jag försäkra
det! En liten Wienerin... åh, förtjusande!
“Men min kära gosse!“ snyftade modern förtviflad,
“du tar lifvet af dig, och hvad skall det då bli af mig?“
Svart på hvitt. III. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
