Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. KSLAT 1920 - 4. Eriophorum vaginatum, tuvdun. Fam. Calamariae - Torvfiberindustrien i Tyskland - Torvfiberns tekniska egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAND?BRUKS-AKADEN,IIENS HÄNDLINGAR OCH TIDSKRIFI" 1920
dare bearbetning till garn och vär’nader. Torvfibern insamlatles blott
såsom biprodukt vid torvens f<irarbetning till andra ändamåI. I norra
Tysklands högmossar finnes fiber i nästan all vitrnosstorv, ehuru i täm-
ligen små mängder, hos en fiberrikare mrijligen b 0./0, hos en 1ättigare
högst 2-3 0.
o. I södra Tyskland är. tuvdunfibe’r ofta hopfiltad med
andra våxtdelar, r’arfrir dess rensning blil svår. Professor w. l{.LcNus,
en framstående fackman inom detta område, säger, att våta vägen mecl
slamning tor-de vara bäst, trots den betydliga vattenförbrukningen, samt
att de mekaniska metoderna ftir frirrensningen ännu äro frjremål fcir ut-
experimentering. Han anser att torvfibern helt visst skall komma till
anr,ändning även efter kriget, om under kriget tillräckligt med råmate*
rial finnes, så att ett antal fabliker kunna inarbeta sig på clenna pro-
duht.
Torvfiberns tekniska egenskaper.
På torvmossens yta liggande, alltså ännu ej frirtorvade rester av -E-
uaqinatum, hava, enligt utförda försök, ej visat sig användbara. De in-
nehålla visserligen jämför’elsevis starkare fibrer, men bastknippena äro
så fast inlagrade i de övriga cellvåvnaderna, att deras utvinning är för-
enatl med stora svårighetejr, så att tlen erhållna fibermängden ei står i
rimligt förhållande till kostnaderna. Hos förtorvade bladslidor är.o de
mellanliggande cellvär’naderna söndeldelade, så att blott basftågorla äro
kvar. Bladslidorna frirekomma i tolven uti mer eller rnindr.e multnat
tillstånd, utgörande en fibrös, ))seg)) massa av knippelt om c:a 50-g()
mm i längd fig. 1, C), med rot- och toppåndar (c, a) nästan helt för-
multnade och delvis kvarsittande vid slidolna. Dessa sistnärnnda clelar
kunna bortskaffas antingen genom mekanisk eller kemisk eller av båda
sammansatt metod. Ren E-torvs askhalt är r.inga, c:a 2 0,0. Detta är
även fallet, då torven har stor sp. vikt, d. r’. s. är väl mogen. Basttå-
gans sfyrlca uppgår till 10 ä 12 kg pr kvmm, alltså c:a 2ia av stvrkan
hos frisk fiber. Denna styrka rnotsvarar den hos exempelvis jute, som
ävenledes består av frirträade bastfibrer. F-tirgen är ljus- eller mörkbrun,
allt efter frinnultningsgraden, äldre, grövre fiber-tågor nästan svarta. EIa-
sticiteten är mycket liten, i det att fibern vid avslitning visar en total
frirlängning ay 2-2,-" 0/0, vara’ blott c:a 0,or ’io elastisk. Den är så-
lunda, praktiskt taget, oelastisk samt mycket sprötl och skör, och häri
ligger kanske dess största olågenhet såsom textilåmne. De sakhunnige
hava uttryckt detta med det fultt riktiga påståenclet, att torr’fiber
bör anr’ändas till vävnader, )som mera utsättas frir gnidning än frir
gnuggning>. Man kan dock ej annat r’ånta av en fiber, som är halvt
förmultnad. Genom lämplig kemisk behandling, varigenom humussy-
ror bortskaffas, samt genom inoljning får dock fibern en I’jss m,iukhet
och alltså större spinnbarhet. Att den på grund av sin glatta yta sali-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
