Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om uppqvistnmg af träd af A. G. Blomqvist - Courval's method
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
let- var att befordra trädens höjdväxt och utbildningen
af timmerstammar.
Det gamla i Frankrike brukliga förfarandet
be-skrifves af Courval vidare såsom bestående deruti, att
man på en gång borthögg alla q vistar till en höjd af
tvåtredjedelar till trefjerdedelar af stammen, dock
sålunda att 8 till 12 tum långa «]viststumpar
qvarlemna-des. Mun befarade nemligen att tråden skulle uttorka
om qvistame blefve afskuma tätt invid stammen.
Följden af detta orationela förfarande var den, att de
sålunda stympade träden blefvo „invigde åt en långsam
dödskamp.u Då träden på en gång beröfvas en så stor
mängd grenar och blad, inträffar en stagnation i
deras tillväxt. För att ersätta de förlorade
näringsorga-neme utbildas en mängd vattenskott, hvilka upptaga
näringssafterna och dymedelst hindra den påräknade
starkare höjdtillväxten, medan de deremot, framkalla en
stoc-kning i safternas cirkulation. Från de många
plötsligt uppkomna qvistsåren utsippra eller afdunsta trädets
safter alltför starkt, kvarigenom en sjuklig konstitution
framkallas. De qvarlemnade qviststumpame torka ut,
fälla sin bark och angripas af röta. Afskämingsytoma
blifva sålunda aldrig öfverväxta, men från den
smånin-gombortruttnande qviständan sprider sigrötan in i sjelfva
stannnen. Olika slag af insekter infinna sig i det af
röta angripna stället, der hackspetten snart borrar djupa
hål. Tillgången vid denna förstörelseprocess kan
närmare ses af de bilagda teckningarna fig. 1, 2, 3 och 4,
hvilka framställa qviststumpar i olika stadium af
förstöring och fig. 5 huru rötan derifrån gått in i stammen
af en ek. Det behöfvar derföre knappast tilläggas, att
man, långt ifrån att vinna det afsedda ändamålet, genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
