Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
saml frågan nm skogens skötsel och föryngring. Likaså
måste skilnad göras om det gäller privata- eller statsskogar.
Talaren ville endast i största korthet framhålla sin
ståndpunkt beträffande förra delen af frågan d. v. s.
indelningen. Som bekant har man mångenstädes uppgjort planer
och sedermera frångått dem såsom opraktiska eller af andra
orsaker. 1 detta hänseende har man måhända gått längst
i Sverige. Indelningspinner för ordnadt skogsbruk
upprättades där tidigast af Ström och Segerdahl på 1830 och 1840
talen, men i en senare lid kastade man dessa planer
öfverbord, och i synnerhet då det gälde privata skogar ansåg man
det vara tillräckligt forstmannen, att i hufvudet hafva klarl
fnr sig, efter hvilken plan man skall afvärka och föryngra
skogen.
I Tyskland. Danmark och andra länder har man dock
allt mera kommit till den öfvertygelse, att all rationel,
äfven privat, skogshushållning bör baseras pä en förnuftig
in-delningsplan. Så hafva t. ex. de tyska forstmannen Weise
och Arndt, som skrifvit om de enskildes skogar, synnerligen
framhållit, att taxationsväsende och indelningsplaner omöjligt
kunna undvaras da det gäller privatskogarna. Dylika
uttalanden hafva äfven försports från andra länder. För ett
par år sedan öfverlämnades frågan till behandling ät en
komité i Danmark, och uttalade sig denna därhän, att
indelningsplaner för de enskilda skogarna äro nödvändiga och att
deras upprättande därför borde vara obligatoriskt, samt att
en skild styrelse för privatskogarne borde inrättas.
Enligt talarens åsikt och öfvertygelse böra därför planer
ifrågakomma såväl för de privata som för statens skogar. lMen
principerna, som härvid böra följas, kunna icke i privatskogar
fastställas lika orubbligt som i statsskogar, redan därför att
jordegaren icke kan pä förhand förutse och uppgifva sitt
vir-kesbehof. isynnerhet för händelsen af försäljning vid inträf
fande penningebehof eller gynsamma konjunkturer.
Lägenheterna ombyta äfven ofta sina egare. Den ena behöfver
mindre penningar och blir därigenom skonsammare mot
skogen, en annan är i större behof däraf och blir sålunda
tvungen att i vida högre grad sätta yxen till trädens rol.
Ekonomiska omständigheter kunna sålunda omintetgöra
indelningsplanerna. Såväl inom vårt som i andra länder, gör
penningebehofvet en strängt uthållig privat skogshushållning
omöjlig. Angående senare delen af frågan, om
brukningssät-let ville hr Blomqvist uttala sig i korthet. Ansåg traktvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
