Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
närmast var fråga om afcårkningens ordnande, d. v. s.
den taxatoriska delen. Afvärkning kunde väl fattas från Ivå
olika synpunkter, nämligen virkesmassans tillgodogörande
utan direkt omtanke för återväxten, som sedan blir föremål
för särskild omtanke, eller afvärkningens placerande efter
förhandenvarande på àterväxtens befrämjande invärkande
omständigheter. Det förstnämda förfarandet, att uttaga
virkesmassan, eller ordna afvärkningen, ville tal. karaktärisera
såsom j-extensivl hvaremot man i senare fallet kunde kalla
det intensivt . Tal. ansåg att man med fästadt afseende å
förenämda af honom anförda karaktiiristika borde uti för
afsättning väl belägna skogar mera än fallet vanligen torde
vara taga hänsyn till beståndens kraf ur synpunkten för en
god skogshushållning, sä att uti olika stadier af
föryngrings-kapacitet stående bestånd icke chabloniniissigt skulle
inrymmas inom ramen af samma periodiska hygge. Detta kunde
man undvika genom det af tal. i dennes skriftliga
andra-gande till senaste årsmöte föreslagna förfarande.
Särskildt ville tal. påpeka att man vid
afvärkningsbe-loppets uttagande ur kronoskogarne, som ju sker efter en
viss uthållighetsprincip beträffande antalet stammar, borde
mera fästa afseende på föryngringens uppkomst, eller en
redan förhandenvarande föryngrings befrämjande, hvilket ju
kunde ske under t. o. m. ganska extensiva förhållanden.
Hr Lyra ansåg, att då fråga är om väl belägna skogar,
vore det skäl alt skilja emellan mycket väl belägna skogar
och sådana, hvilka icke äro det i lika hög grad samt göra
hushållningen beroende häraf.
Hr -’l. Blomqvist ansåg frågan så omfattande alt den
nog kunde diskuteras på mänga möten; höll tillika före att
frågan angick brukningssättet. Den taxatoriska delen hade
ju endast en indirekt invärkan, och föreföll det talaren såsom
en lucka uti Forstföreningens behandling af denna fråga, om
ej diskussionen mera än vid mötet i Kotka omfattade den
pä senaste lid på tal brakta frågan, om blädning eller
trakt-iiygge är mera vinstbringande och i högre grad egnadt för
åstadkommande af god återväxt. Om mötet också icke ansåg
d^tta utgöra kärnan af frågan, ville talaren dock uttala sin
ståndpunkt härvidlag; ty ett af de mest brännande
spörsmålen på skogshushållningens område utgör ju numera frågan
om ej traklhygget helt och hållet borde öfvergifvas och bläd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
