Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452
sålunda, att det inträffar vid en senare ålder hos trädet samt något
högre på stammen.
Intressant är att jämföra kurvorna för höjdtillväxten under denna
tid med yttillväxtkurvoma. Den största stegringen af yttillväxten
(resp. tjocklekstillväxten) inträder strax efter det, att höjdtillväxtcns
intensitet från sitt maximum börjat nedgå.
Hos unga tallar tilltager yttillväxten bos alla skifvor samtidigt
lika. Hos äldre träd däremot kunna betydande differenser spåras
mellan basala skifvor, där yttillväxten kan vara minimal och mera distala,
där yttillväxten ännu är liflig. Talrika exempel därpå anföras i
tabellerna på sid. 17—34. Maximum af yttillväxt inträffar därför hos
skifvor, tagna på olika höjd af samma träd, olika. På anför författaren
som ett belysande exempel, att hos tallen N:o 25
hos skifvan 1 på 0,2 m. höjd maximum infaller år 1835 —44
» > n » 1,3 > > i » > 1845—54
» UI » 10,3 ... » > 1825—34
» » IV » 16,s > t » ti 1855—64
> » V » 21,7 ti > » 1875—84
Frånses skifvan III, så ser man, att med stigande höjd och
ålder hos träden maximum af yttillväxten hos skifvorna förtlyttas uppåt.
Författaren påpekar, att man således har att göra med en variabel
tillväxtenergi i olika åldrar hos trädstammen samt, att denna energi
med tilltagande ålder hos trädet flyttar sig uppåt. På sidorna 39—43
anföras exempel på detta förhållande. Att detta ej enbart och
uteslutande beror på minskad tillförsel af assimilerade ärnnen, såsom några
auctorer anfört, visar Schwarz, utan att fast mera en växlande
kombination af knifter vid tilltagande ålder hos trädet är utslaggifvande
för yttillväxtens olikhet och dess förflyttning.
Betraktar man yttillväxtens gång på skifvor, tagna af tallarne
25 och 47, hvilka hvardera växte på god jordmån och relativt
fristående, så att ljusförhållandena voro gynsamma, så linner man med all
tydlighet, att denna tillväxt först tilltager till ott uppnådt maximum
och därpå sjunker. Hvarje skifva har sin stora period och därför
äf-veu hela trädet. Orsaken till denna stegring med därpå följande
minskning af tillväxten kan icke hero på olika fördelning af näringen, tv
intet talar för, såsom förf. framhåller, att näringen skulle visat tendens
att tryta vid äldre år hos dessa tallar, då ju de rikt barrklädda kronorna
starkt assimilerade och äfven jordmånen ej visade någon försämring.
Det måste följaktligen finnas andra, inre organiska orsaker, som
betinga den stora perioden i tjocklekstillväxtens gång. Modifierande på
denna kunna visserligen Here faktorer inverka såsom ståndortens för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
