Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
marker. Betraktar man yttiUvfixtkurvorna i slutet af boken för tallar
uppvuxna pA torra och friska marker, sA ser man genast, att alla
träd under samma tid varit utsatta för samma tillväxten antingen
stegrande eller hämmande inflytelser. Författaren har nu kommit
underfund med, att en stegrad tillväxt för Aret ej sA mycket beror på en
högre eller lägre teinperaturgrad under själfva vegetationsperioden,
utan att det fast mera är temperaturen före denna tid, som är
utslag-gifvande för tillväxtens absoluta storlek under Aret. De Årsperioder
eller Ar, dA temperaturen under rnAnaderna januari, februari och mars
stått öfver den 22-åriga medeltemperaturen för dessa mAnader, har
tillväxten varit betydligt stegrad, medan omvändt en minskning af
tillväxten spAras i högre eller lägre grad under de år, dA temperaturen
under dessa månader varit under den normala. Detta gäller om
lufttemperaturen. .Tordtemperaturens inverkan torde vara af ringa
inflytande i ofvan nämda hänseende.
Var lufttemperaturen under själfva vegetationsperioden af
relativt ringa betydelse för ytt ill väx tens gång, sA visar sig nederbörden i
stället under detta tidsskede af tallens tillväxt spela en stor roll, tv
under sommarniAnaderna maj, juni och juli särskildt under de tvänne
sistnämda) synes af de bifogade tabellernas kurvor, tillväxten belt
och hållet regleras af nederbördens storlek.
PA våta marker äro förhållandena andra och blott extremt
gynsamma Ar beträffande temperatur och nederbörd synas utöfva ett
skarpare märkbart positivt inflytande.
De resultat, till hvilka författaren kommit, angftende
temperaturens och nederbördens sucessiva inflyttande pA tillväxtens gAng äro
ytterst intressanta.
I kap. V gifver förf. eu öfverblick af de olika Åskådningssätt,
som gjort sig gällande, angående de faktorer, som utöfva inflytande på
tjocklekstillväxten.
1 sådant afseende hafva särskildt äldre växtfysiologer och
forstmän uttalat sig för, att tillväxten i tjocklek hos en trädstam
hufvudsakligen regleras af näringstillgåugen. En jämförelsevis ny Åsikt är
den, att under föröfrigt lika näringsförhållanden tjocklekstillväxten helt
och hållet beror af yttre mekaniskt verkande faktorer, hvilka
Åstadkomma, att stammen för att t. ex. icke brytas, ständigt söker antaga
formen af en kropp, som äger största möjliga motståndskraft mot tryck
och dragning. Utgående från denna senare Åsikt vill Schwartz
undersöka, huruvida tallstammen äger formen af en bärare för lika
motståndskraft längs bela sin längd d. v. s. om just på de ställen af
stammen, där den för tillfället största spänningen uppstått, en jämförelse
vis större aflagring af tillväxt befordrats. 1 sådant afseende
undersöker författaren den bekanta excentriska tjocklekstillväxten samt den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
