Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
ile hiistä renlafsfällen tl. v. s. de mest sterila mosandsfälton.
Sedan emellertid renskötseln till följd af höggradig brist pa
renlaf och på grund af att renhjordarne, särskildt under
senare år högeligen decimerats, blifvit af jämförelsevis
underordnad betydelse i inbyggarnes hushållning, har man mera
bepynt lägga sig vinn om att skapa nötboskapshjordar. Bete
för dessa finner inan hvarken på naturliga eller odlade torra
ängar, utan för att erhålla erforderligt foder har man vändt
sig till de i dessa nordliga nejder rikligen förekommande
våta markerna, myrarne. Genom att på våren uppdämma
vattenafloppen från dessa och sedan låta det stagnerade
vattnet bela sommaren betäcka myren åstadkommer man
mången gång en relativt riklig starrväxt (Tall. 4) På hösten
strax före höbärgningstiden öppnas fördämningarne och
vattnet far nödtorftigt afrinna så att sturrängarne kunna bärgas,
|imellertid inlinner sig nu vanligen hösten med nederbörd
eller åtminstone mulen himmel. Afdunstningen från de
vat-tenfylda vidsträkta mossarne är ringa till de förut mättade
luftlagren. Att under sådana förhållanden försumpningen och
mossbildningen skall fortskrida med ytterlig hastighet är
själffallet. Försumpningen åter invärkar på vegetationen.
Tallen trifs blott på relativt torra marker, om den ock som
förkrympta exemplar befolkar myren. Föryngringen af tall
synes däremot vara ytterligt försvårad på marker där en
ymnigare rnossvegetation uppspirat; detta beroende på många
omständigheter. Granen ej allenast infinner sig på marker
där den friska mossan bidrager till att hålla den
underliggande mineraljorden vid önsklig fuktighets grad, den t. o. m.
skapar särskildt under dessa nordliga bredder, där
skogsbeståndens slutnings förhållanden äro så egenartade, en gynnsam
ståndort för mossor af olika slägten och arter. Nu inträffar
just i Kuolajärvi vid den tilltagande försumpningen af
mo-markerna högeligen abnorma förhållanden för tallens
föryngring och fortkomst, medan granen på sätt och vis gynnas.
Dock kan sannolikt icke ens granen i längden föryngras
på naturlig väg pa sådana momarker, som redan nu äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
