Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Såsom jag i niin föregående uppsats redan antydde,
härstammar vårt beteckningssätt för bestandsslutenheten från
»das grosse Vaterlandi, och resultatet är lika ledsamt för
oss som för tysken: vi fä operera med en massa skalor
hvilkas bas är något obefintligt måhända äfven odefinierbarl
Uin nil tysken betecknar sliitenhetsgraden hos ett
silfvergrans-och ett ekbestånd tned 0,8 är det ju klarl att detta tal i
hvardera fallet representerar en skild skala.
Vidare påstår Herr Ingeniören A. Siven, att jag ej vill
tillerkänna D:r Blomqvists tillväxttabeller något vitsord. Huru
någol sådant kunnal påstås är obegripligt, hälst jag ej med etl
halft ord ens hänsyflat pä dessa tabeller. Nu har jag
emellertid samma lillväxltabeller uppslagna framför mig och tve
ker mig från dem finna yttermera stöd för mitt påstående
mu olämplighelen af del nuvarande beteckningssältet för be
standsslutenheten.
Slå vi upp D:r Blomqvists tabeller exempelvis för tallen
i Södra Finland, finna vi alt staman.lalet per tunland vid I
ex. 140 ars ålder vexlar från 510 i Kl. I till 298 i Kl. VI
medelafständel mellan träden sålunda från c. till c. 1(5
meter; under antagande uf all dessa tal ånge normala bestånd pä
resp. ståndorter skulle slutenheten vara 0,8, hvilket tal
samtidigt skulle reprensentera Here skilda niedelafsland. talet är
visserligen detsamma, men representerande lika inånga olika
skalor, som växllighetsklasserna äro. Detta är praktiskt eller
huru? All delta beteckningssätt är lika olämpligt för alla
öfriga trädslag, torde ej fordra vidare bevis. Herr Ingeniören
A. Sivén säger visserligen alt stainantal och virkesmassa
per ytenhet i tall och gran bestånd af lika ålder och
vüxl-lighetsklass icke skilja sig i väsäntlig grad detta enl. D:r
Blomqvists tabeller. Huruvida emellertid hos oss
härvidlag några jämförelser als kunna verkställas, är tvifvel
akligt. enär, i våra naturskogar granen anneklerat de bästa
ståndorterna och lemnat al tallen de näringsfattigare. Skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
