- Project Runeberg -  Finska Forstföreningens Meddelanden / XXIII bandet. Häfte 1-4/XXIII nide. Vihko 1-4 /
7

(1879-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7

hineiugequollene Torfmasse, un ter Verdrängung des dariiber
ruhenden Wassers ein gewisses bestimmtes Höhenniveau
erreickt, so dass gewisse Pflanzen, beispielsweise Sphagnum

ciispidalum Ehrli. var. —––-, dariu Platz zu

(jreifen vermögeu, dann begiunt aucb erst das eigentliehe
Ver-wachsen der Moosmoorteiche". — Tässä yhteydessä sopinee
huomauttaa Kliuge’n havainnosta, että lampien soistuminen
tapahtuisi Itämeren maakunnissa ja yleensäkin Euroopassa
pääasiallisesti S\V-rannoilla, syystä että ne ovat paraiten
tuulilta suojattuja. Meidän maastamme puuttuu tässä
suhteessa tarpeellisia havaintoja.

Kalkkirikkaissa seuduissa ei, syystä että Sphagnumit
eivät siedä kalkkia, synny tyypillisiä nevoja, vaau niin
sanottuja lettoja, jotka eroavat edellisistä varsinkin
runsaamman heinä- ja ruohokasvillisuutensa sekä ennen kaikkea sen
kautta, että sammaliston muodostavat etupäässä
Amblystegium-lajit, toisinaan myös Paludella squarrosa, Hypnum trichoides,
Meesiece y. m. Sen kautta, että Amblystegium-turpeen
paksutessa alustan kalkkipitoisuus osaksi tulee paralyseratuksi.
saattaa paikalle vähitellen ilmaantua Sphagnumeja, jotka
voivat sen siten muuttaa nevaksi ja lopulta rämeeksi tai
rämeeksi suorastaan. Norrlin’) esittää tämäu lettojen
kehityksen Aunuksessa seuraavasti:

„Enligt hvad redan blifvit anfördt, öfvergå gungflyna
(= letot) dels i mossar och myrar, dels i kärr. Dylika
öf-vergàngsbildningar anträffas mycket ofta och betingas deras
närvaro deraf, att moss- och myrväxter, förnämligast Sphagna,
i större mängd infinna sig pä guugflyet, som synes utgöra
det underlag, på hvilket nästan samtliga mossar och myrar
äfvensom en del kärr uppstått. De förstnämnde eller
mossarne sålunda, att på sanka ställen Sphagna (— — —)
innästlat sig och sedermera vidare utbredt sig och tilltagit i
massa samt härigenom småningom uudanträngt den ursprung-

’) J. P. Nordin: Flora Karelin- oncgeusis L Notiser ur sällskapets
pro fauna ct Hora fenniea förhandlingar. Ny serie. 10, siv. 53—55.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:41:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiforst/23/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free