Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
häll. alt de härledningar jag gifvit de Sivénska formlerna
äro invecklade. Delta kan med fog anmärkas om den i «Fem
kuberingsformler» till sist härledda formeln. Och därefter
följer för densamma en härledning, hvari först ingår
Brev-nianns formel förstammen kuberad i Ivå sexdelfi.de stycken eller
Newtons formel för slamnen delad i fyra tredelade stycken,
hvilkas innehall sammanslagils, och hvarifrån sedermera
subtraherats Breymanns formel för stammen delad i sex
sektioner med sektionsareorna betecknade såsom för hvarannan
afskärning vid tolfdelning. Detta är ilen af Eder tänkta
enkla härledningen. Om jag icke misstager mig, sä har
Herr Westerlund någon gång i liden sammansatt den första
af nyssnämnda formler, fastan sådant redan fallit ur minnet,
da Ni nu förebär okunnighet om och likgiltighet för
förslagsställaren af densamma. För min del har jag belt
enkelt uppställt den ifrågarvarande formeln 5 i Fem
kuberingsformler» sålunda, att stammen tänkts delad i tvänne lika
långa delar, hvilka hvardera kuberats enligt den i uppsatsen
-Fem kuberingsformler» upptagna formeln 8, hvarefter
summorna sammanlagts. Hvad sedan beträffar Edra lunga för-
,, • •• j , , , A + 8 la ’/< + a 8A) h,
klartugar rörande formeln- k = -1—^-
så skall jag söka bemöta dem i möjligaste korthet. Det kunde
näppeligen af mig och enligt min tanke ej heller vidare än
möjligen af ett fåtal forstmän med Herr Westeiiunds syn på
tingen förutsättas, att de i uppsatsen »Fem
kuberingsformler. gjorda anmärkningarne emot formelns kuberingsduglighet
voro följden af obekantskap med rätta förhållandet, utan jag
antog fastmer att dessa härrörde af obefogad kritikslusta.
Det är nämligen svårfattliga att någon från Evois
forstinsti-lut utgången elev icke hade sig bekant att, allt ifrån Max
Robert Presslers tidigare verksamhetstid såsom lärare vid
davarande Först- och lantbruksakademin i Tharand,
geuorn-skärningsarean vid Vao del af trädens stamhöjd närmast an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
